Sida 276
Halfkupol ...
smal rand, som blott erhåller ljus från fönstrets öfre del, till denna åter en annan, som erhåller ljus från den närmast lägre o. s. v. ända till slagskuggans yttersta gräns, dit ljuset faller från hela fönstret. Upk.
Halfskyld, jur., kallas den, som står i sådant skyldskapsförhållande till en annan, som grundar sig på härstamning från gemensam fader, men olika mödrar, eller från skilda fäder, men samma moder. Halfskyldskapen kan uppstå antingen på grund af äkta förbindelser eller genom oäkta börd. -- Halfskylda äro således halfsyskon, likaså afkomlingar af halfsyskon dels sins emellan, dels ock med föräldrars och förfäders halfsyskon. Den halfskylde intager i familjerättsligt hänseende i allmänhet samma ställning som den helskylde. Så gälla äktenskapshindren lika för alla hel- och halfskylda. Halfslägt har lika rätt till arf, som helslägt, ehuru naturligtvis endast i den mån, som den halfskyldes fader eller moder skulle hafva varit arfsberättigad, och med iakttagande af de lagstadgade inskränkningar, som oäkta barns arfsrätt är underkastad. Såsom giftoman har emellertid helbroder företräde framför halfbroder och skyldigheten att på grund af slägtskap öfvertaga förmynderskap anses äfven träffa den helskylde framför den halfskylde. K. H. B.
Halfslanga. Se Falkon och Fältskyttet.
Halfslutet verk, befästningsk., ett fältverk, som å front och flanker är försedt med bröstvärn af jord, men i rygglinien är slutet af endast ett stormhinder, palissad, förhuggning e. d. Det användes, när från ryggsidan icke ett formligt anfall, utan endast en öfverrumpling är att befara. O. A. B.
Halfslägt. Se Halfskyld.
Halfspant. Se Spant.
Halfspäckhuggareslägtet, Pseudorca, zool., hör till delfinernas familj bland hvaldjuren. Kroppen är tämligen smärt, hufvudet framtill afrundadt, starkt hoptryckt och utan framstående öfverläpp; ögonen äro belägna högre än munvinklarna; bröstfenorna äro små och spetsiga; ryggfenan är medelmåttig och fast midt pä kroppen; tandkronorna äro koniska: tandraderna upptaga större delen af öfre och hälften af undre käkens längd; skallens nos är bred, trubbig och föga kortare än skallens öfriga del; mellankäksbenen äro i gommen synliga till nära nosens halfva längd och plogbenet ett litet stycke. -- Vid svensk kust äro några få exemplar anträffade af halfspäckhuggarenr, P. crassidens, hvilken har stora tänder, 8--10 i hvarje rad, blir nära 6 m. lång och är svart, med en knappt märkbar hvit fläck på sidorna. Troligen lefver denna delfin ute på öppna hafvet och närmar sig blott tillfälligtvis kusterna. C. R. S.
Halfspänn, krigsv., är likasom helspänn en fördjupning på nöten i slaglåset, hvari stångtanden ingriper för att hålla hanen upplyft öfver tändhattstappen. H. W. W.
Half stång, sjöv. Se Hissa.
Halfsyskon. jur., nämnas i förhållande till hvarandra de fränder i samma led, som hafva antingen fadern eller modern gemensam, men e båda föräldrarna. Barn af samma föräldrar
kallas deremot med hänsyn till hvarandra helsyskon l. samsyskon (D. fuldsöskende). Angående det rättsliga förhållandet mellan halfsyskon se Halfskyld. K. H. B.
Halftandljud. Se Semidentaler.
Halft bol. Se Attungsbol.
Halfton, musikt., det minsta, praktiskt använda interval i vårt musiksystem (då nämligen de blott enharmoniskt skilda tonerna tänkas såsom identiska). Diatoniskt kallas halftonsteget mellan två toner, stående på olika grader af notsystemet, t. ex. c-dess; kromatiskt kallas halftonsteget mellan två toner på samma grad, t. ex. c-ciss. A. L.
Halftropp (T. sektion, Fr. éscouade, R. otdjelenije), krigsv., kallas den minsta afdelningen vid infanteriet, hvars styrka vexlar mellan 6 l. 8 och 16 man, och som i Sverige står under befäl af en "halftroppchef". Vid svenska kavalleriet förekommer äfven halftroppen, hvilken räknar 8--16 man under kommando af ett underbefäl. C. O. N.
Half-vakans l. ryttare-vakans kallas vid rusthållet en för längre tid bestående vakans, då ryttare icke uppsättes och underhålles af rusthållaren, men väl häst med till densamma hörande utredning. Jfr Vakans. C. O. N.
Halfvallonsmide, metallurg., en numera ej begagnad färskningsmetod (se Färskning), som bestod i en förbättring af det gamla tysksmidet (se Härdsmide). Halfvallonsmidet, tyskarnas warmfrischen, karakteriserades egentligen deraf att färskningen sköttes omsorgsfullare än i tysksmidet, hvarför färskjernet ej, såsom i detta, behöfde afsvalas. Detta förbigående af afsvalningen är förmodligen anledningen till namnet "halfvallonsmide", då i vallonsmidet ej häller förekommer någon afsvalning. Jernets vällning verkställdes vid halfvallonsmidet vanligen i samma härd som färskningen, men kunde äfven utföras i en särskild räckhärd, såsom förhållandet var vid ankarsmidet vid Söderfors. Jfr Härdsmide. C. A. D.
Halfva stämmor, musikt., kallas i orgeln sådana register, som blott sträcka sig genom öfre eller nedre hälften af klaviaturen, t. ex. "oboe" och "fagott". A. L.
Halfveradt, metallurg., säges om ett tackjern, som är till hälften hvitt och till hälften grått i brottytan. I vanliga i kokill gjutna tackjernsgaltar förekommer merendels det hvita tackjernet samladt i galtens botten och till en ringa del vid öfre ytan, medan det gråa koncentreras i midten. C. A. D.
Half vind, sjöv. Ett fartyg säges segla med half vind l. med vind tvärs, när vinden blåser vinkelrätt mot skeppssidan. R. N.
Halfvingade insekter. Se Hemiptera.
Halfvokaler kallas i den antika (grekisk-latinska) grammatiken l, m, n, r, s, såsom varande ett mellanting (hemifona) mellan vokalerna (foneenta) och de öfriga konsonanterna (afona). I nyare grammatikor upptagas som halfvokaler än alla frikativor, än blott liqvidorna l, m, n, r, dessa så till vida med rätta, som de oftare än andra konsonanter förekomma såsom "sonanter" med vokalisk funktion (bilda stafvelse). I den
Källa: Project Runeberg · ·
