Sida 326
Hammarsten ...
genom hvilken slagets höjd, eller resten, regleras, på samma gång dess styrka ökas genom tryckarens elasticitet. För att öka tryckarens styrka och elasticitet är ofvanpå densamma insatt en kortare bjelke, e', den s. k. hjelptryckaren. Hammaren erhåller sin rörelse från hjulstocken, i, vattenhjulets af grofva bjelkar noggrant hopfogade och med tätt sittande jernband försedda axel, nära hvars ena ände lyftarmringen med dess fyra bruskar, k, är fäst. För hvarje gång en sådan brusk (se d. o.) under hjulstockens omlopp kommer under hammarskaftet, upplyftes hammaren, tills den träffar tryckaren, e, hvarefter den åter nedfaller på städet i lagom tid för att genast derefter upplyftas af den följande brusken. Städet, g, är med sin nedre del infäldt och fastkiladt uti städstabben, g', en på samma sätt som hjulstocken af grofva bjelkar noggrant hopfogad och väl bandad stock, som är nedsatt uti en timrad kista, n. För att mildra ryckningarna under hammarens gång är ett lager timmer, f, lagdt mellan hammarstolarna och stengrunden. -- Andra konstruktioner af hammarställningar finnas äfven, der bakstandaren, eller den pjes, vid hvilken tryckarens bakre ände ar fast, utgör ett från hammarstolarna skildt stycke, och följaktligen sjelfva stolarna blifva något mindre. -- Äfvenledes påträffar man ännu på ett och annat ställe de gammaldags hammarställningarna, hvilka utgjordes af grofva träbjelkar, som löpte tvärs öfver smedjan på en viss höjd öfver golfvet, och från hvilka de likaledes af grofva bjelkar bestående stolarna och bakstandaren gingo ned till golfvet och voro fästa i den derunder varande, vanligen timrade grunden, eller lagbron. C. A. D.
Hammarö, socken i Värmlands län, Mellansysslets tingslag (förut Karlstads tingslag). Arealen 4,532 har. 1,660 innev. (1880). Prebendepastorat (till Karlstads domkapitel) af 3:dje kl., Karlstads stift, Kils kontrakt.
Hámmedj, kallas en till Fundj (se d. o.) hörande stam, bosatt i Roseres och Fasogl vid Blåa Nilens mellersta lopp. Om denna för sin skönhet berömda stam hafva Pruyssenaere de la Wostyne och Marno meddelat underrättelser i Petermanns "Mittheil.", Ergänzungsheft N:r 51, och "Mittheil.," 1872. H. A.
Hammel, Se Fårslägtet
Hammenhög, socken i Kristianstads län, Ingelstads härad. Arealen 1,117 har. 1,003 innev. (1880). H. bildar med Hannas ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Hammer. 1. Julius H., tysk skald, f. 1810 i Dresden, d. 1862, började 1851 redigera följetongen i "Sächsische constitutionelle zeitung" och var en af grundläggarna af Schillerstiftelsen i Dresden. Utom åtskilliga lustspel och noveller skref han lyrisk-didaktiska dikter, offentliggjorda i samlingarna Schau um dich und schau in dich (1851; 22:dra uppl. 1874), Zu allen guten stunden (1854; 4:de uppl. 1870), Fester grund (1857; 3:dje uppl. 1868) och Auf stillen wegen (1859; 2:dra uppl. 1865). -- 2. Edmund Guido H., tysk djurmålare, den föregåendes broder, föddes 1821 i Dresden och gjorde der sina första konststudier. Han
var derjämte en ifrig jägare och egnade sig derför företrädesvis åt jagtmåleriet, hvartill han under sina ströftåg gjorde studier. Efter att från 1842 hafva arbetat i J. Hübners atelier företog han 1847 en vidsträckt fotvandring till norra Italien, hvarjämte han på samma sätt genomströfvade Sachsens, Böhmens och Tyrolens berg och skogar. Frukterna deraf äro mångfaldiga natursanna djurbilder, af hvilka de flesta finnas i furstliga jagtälskares ego samt ett par i Dresdens museum. 2. C. R. N.
Hammer. 1. Hans Jörgen H., dansk målare, född i Köpenhamn d. 29 Dec. 1815, vann konstakademiens silfvermedaljer 1842 och 1843 samt fick 1847 den neuhausenska belöningen, men afbröt till en del sin konstnärsbana 1848 för att som frivillig deltaga i det första slesvigska kriget. 1849 blef han officer i linien, deltog i hela kriget och avancerade till premierlöjtnant samt qvarstod i i hären till 1860, då han erhöll afsked med kaptens namn, heder och värdighet. Åren 1856--59 tillbragte han emellertid, med akademiens stipendium, uti Italien. 1881 företog han, med understöd från Anckerska legatet, en ny resa och dog derunder i Rom, d. 28 Jan. 1882. I sina första taflor slöt H. sig nära till den eckersbergska skolan, men ådagalade dock en sjelfständig och klar uppfattning af området för sin talang. Vistelsen uti Italien 1856--59 gaf hans konst en friare, mera lefvande prägel, men han blef aldrig mycket produktiv. Deremot utförde han sina arbeten med stor samvetsgranhet och en klar, nykter uppfattning. Af hans taflor må nämnas: Torget i Ariccia efter solnedgången (1863; i Kristiansborgs galleri), en bild af god verkan, som mästaren flere gånger reproducerade, Den lilla axplockerskan hos sin farmor (1866), med figurer i kroppsstorlek, Skalden Baggesen på besök hos grefve Schimmelmann (1872), ett af hans bästa arbeten, och slutligen den ofullbordade, stilfullt anlagda Niels Ebbesen hos grefve Gert (1881). H. blef 1874 medlem af konstakademien i Köpenhamn. -- 2. William H., dansk målare, den föregåendes broder, född i Köpenhamn d. 31 Juli 1821, utställde sin första tafla (ett blomsterstycke) 1847, fick den neuhausenska belöningen 1853 och vistades 1853--55, med akademiskt stipendium, utrikes. För en stor tafla, Frukter under ett äppleträd (1860; i Kristiansborgs galleri), erhöll han utställningsmedaljen. 1871 blef han medlem af konstakademien och företog s. å., med understöd från Anckerska legatet, en resa till Italien. Hans blomster- och fruktstycken utmärka sig genom en frisk, målerisk anordning och en lefvande färg. Ph. W.
Hammerdal. 1. Tingslag i Jämtlands läns Norra domsaga, omfattar socknarna Hammerdal, Ström, Alanäs, Frostviken och Frostvikens lappförsamling. -- 2. Socken i nämnda tingslag. Arealen 160,680 har. 4,147 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Hernösands stift, Jämtlands norra kontrakt.
Hammeren, nordligaste spetsen af ön Bornholm, en klippsträckning, som bildas af flere bergshöjder och fortsättes ut i hafvet af en låg udde, kallad Sandhammeren. Den vigtigaste af höjderna är Stejleberget, 83 m. Der
Källa: Project Runeberg ·
