Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt

Han-kau ("Hans mynning"), stad i kinesiska prov. Hupe, vid venstra stranden af Jang-tse-kiang. Genom Han-kiang, som der mynnar ut i Jang-tse-kiang, skiljes den från staden Han-jang-fu, och midt emot dem på andra sidan om hufvudfloden ligger provinsens hufvudstad, Vu-tsjang-fu. Före Taiping-upproret (1849--66), under hvilket dessa städer till största delen förstördes, skola de tillsammans hafva haft öfver 5 mill. innev.; den nuv. folkmängden uppgifves till minst 900,000 (hvaraf H. har 600,000, Vu-tsjang-fu 200,000 och Han-jang-fu 100,000). H., som öppnades för främlingar 1861 (enligt fördraget i Tientsin 1858), är medelpunkten för den utländska handeln med de vestra och centrala provinserna. I början förmedlades 70 proc. af importen genom utländska handelshus, men numera hafva kineserna öfverflyglat dessa. Utom te, som är den förnämsta exportartikeln (1876 utfördes 39 mill. kg., deraf till London ensamt 15,6 mill. kg.), utföras från H. tobak, råsilke (hufvudsakligen från prov. Sechuen), rabarber, galläpplen och mysk. Ryska köpmän, som hafva flere tegelte-faktorier i staden, utförde s. å. 5,8 mill. kg. te vattenvägen till Tientsin och derifrån till Kalgan. H:s hamn besöktes 1879 af 1,322 fartyg om 733,335 tons drägtighet. I staden arbeta flere missionssällskap. De tre städerna lida ofta af svåra öfversvämningar.

Hanke, Henriette Wilhelmine, f. Arndt, tysk författarinna, f. 1785, blef 1814 gift med predikanten H. i Dyhernfurth och dog 1862. Hennes romaner karakteriseras af någonting visst nyktert och hemmagjordt, uppblandadt med en något sjuklig känslosamhet. Hennes skildringar af alldagliga situationer och karakterer äro emellertid träffande. H:s Sämmtliche schriften (1841--56) upptaga 126 band.

Hankel. 1. Wilhelm Gottlieb H., tysk fysiker, f. 1814, blef 1840 docent i fysik och kemi och 1847 e. o. professor i Halle samt kallades 1849 till professor i fysik i Leipzig. Han har förnämligast sysselsatt sig med studiet af elektriciteten och specielt undersökt de termoelektriska strömmarna, urladdningsströmmens magnetiska verkningar m. m. Han har äfven beskrifvit nya metoder och instrument för uppmätning af atmosferisk elektricitet samt framlagt en ny teori för elektriciteten. Utom hans i Poggendorffs "Annalen" och i sachsiska vetenskapssamfundets publikationer tryckta arbeten märkas Electrische untersuchungen (1856--71) samt hans öfversättning af F. J. D. Aragos arbeten (1854--60). -- 2. Hermann H., tysk matematiker, den förres son, f. 1839, blef docent i matematik i Leipzig 1863. e. o. professor dersammastädes 1867, professor i

Erlangen s. å. och i Tübingen 1869. Död 1873. H. rönte största inflytandet af Riemann, i hvars riktning han sedermera fortgick. Med Koch delade han hedern af att hafva börjat så att säga popularisera Riemanns läror för det stora matematiska publikum, för hvilket de dittills varit nästan obekanta. I detta hänseende ar hans arbete Die eulerschen integrale bei unbeschränkter variabilität des argumentes (1863) af vigt. H. ämnade utgifva en fullständig teori för komplexa funktioner, men fullbordade endast en afdelning, Theorie der complexen zahlensysteme (1867). Han egnade sig med stor förkärlek åt matematikens historia och ämnade skrifva en framställning af henne i hela hennes omfång, men endast ett fragment deraf utgafs: Zur geschichte der mathematik im altherthum und mittelalter (1874). Ur hans qvarlåtenskap utgafs Die elemente der projektivischen geometrie (1875).

Han-kiang, Han-ho l. Han (Kin. kiang och ho betyda flod), flod i mellersta Kina, ett af de största tillflödena till Jang-tse-kiang. Dess källor ligga på bergskedjan Tsin-ling, som bildar vattendelaren mellan Jang-tse-kiang och Hoang-ho, i sydvestra delen af prov. Sjensi. H. flyter genom denna provins i östlig riktning, ingår sedan i prov. Hupe och förenar sig vid Han-kau med Jang-tse-kiang. Floden är en af pulsådrorna för Kinas handel. Bomullsplantager, risfält och en oafbruten rad af byar och landtgårdar kanta dess stränder. Vid midten af sitt lopp genomskär floden en på stenkol och skiffer rik bergskedja, och en mängd fall försvårar der trafiken. H:s flodområde beräknas till 68,000 qvkm.

Hank och stör, jur. Vidjor o. d., som användas att sammanfästa störarna i en gärdesgård, benämnas hank (Isl. hanki, Fornn. hanker). "Hank och stör" är således liktydigt med hägnad. Uttrycket förekommer i 19 kap. 1 § Byggningabalken, der det heter: "Bolby är gammal by, och afgärda by den, som å bolbys mark bygd är och hafver sina egor, inom hank och stör, af bolbyn". I k. Jagtstadgan d. 21 Okt. 1864, § 3, stadgas, att afgärda by har jagträtt allenast å sina egor "inom hank och stör". E. S.

Han-kutsjin, en till athapaskernas afdelning hörande nord-amerikansk indianstam vid öfre Jukonfloden. Närmast beslägtad är den med de öfrige s. k. kutsjin-indianerna (af kutsjin, "menniska"), hvilka innehafva nord-vestligaste delen af Britiska Nord-Amerika till gränsen af det forna Ryska Amerika. Jfr Holmberg: "Ethnographische skizzen über die völker des russischen Amerika", 1855, Dall: "Alaska and its resources", 1870, och Buschmann: "Der athapaskische sprachstamm" ("Abhandlungen d. Berliner akademie", 1855). H. A.

Hanley [hänli], stad i engelska grefskapet Stafford, i det s. k. lergodsdistriktet ("the potteries"). 48,354 innev. (1881). Stor tillverkning af porslin, eldfast tegel och stenkärl.

Hanna (Hebr. Channa, behag), vanligt qvinnonamn hos hebreer och fenicier, tillhör i bibeln följande qvinnor: 1) Elkanas hustru, Samuels