Sida 573
Heroldt ...
i Malmöhus län, är en del af Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads domsaga, tingslag och fögderi. Areal 18,815 har. 8,613 innev. (1881). Häradet omfattar socknarna Tranås, Stora Herrestad, Borrie, Öja, Hedeskoga, Söfvestad, Bromma, Högestad, Baldringe, Bjeresjö och mindre delar af Tryde, Stora Köpinge samt Öfraby, hvilkas större delar tillhöra Kristianstads län, Ingelstads härad. -- 4. Stora H., socken i Malmöhus län, ofvannämnda härad. Areal 2,113 har. 918 innev. (1881). St. H. bildar med Borrie ett regalt pastorat al 2:dra kl., Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. -- 5. Stora H., gods i ofvannämnda socken, utgöres af 31 mtl, med ett område af 1,891 har, och var 1880 taxeradt till 1,205,200 kr. Gården är väl bebyggd, med ett två våningar högt stenhus, samt försedd med trädgård i gammal fransk stil, med stora alléer, springvatten m. m. -- H. tillhörde 1658 den bekante slösaren Ove Tagesson Tott samt sedan Jakob De la Gardies enka, Ebba Brahe, som ansenligt ökade godset. På 1690-talet indrogs det till kronan från fältmarskalken grefve O. V. von Königsmarcks arfvingar, men var 1711 redan återstäldt till dem. Det var derefter, 1726--99, i grefliga ätten Hårds ego, gick sedan genom flere händer och köptes 1820 af kommerserådet K. M. Lundgren i Ystad. Det eges nu (1883) af dennes sons, J. R. Lundgrens, arfvingar. -- 6. Östra H., socken i Kristianstads län, Ingelstads härad. Areal 1,358 har. 742 innev. (1881). Ö. H. bildar med Ingelstad ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Herrevadsbro. Se Hervadsbro.
Herrevadskloster, kungsgård i Riseberga socken, Norra Åsbo härad och Kristianstads län. Kungsgården består af 7 1/4 mtl säteri, taxerade till 190,000 kr. Arealen 1,091 har. Slottsbyggnaden uppfördes 1805--17. Stall, ridhus och kasernbyggnad, hvilka förskrifva sig från den tid fältkommissariatet var förlagdt till H., stå under öfverinseende af öfversten för skånska dragonregementet, men de öfriga byggnaderna (de hafva tillhört passevolansinrättningen) under öfverstens för skånska husarregementet tillsyn. -- Vid "Herivad" öfver Rönneån anlade ärkebiskop Eskil i Lund 1144 ett munkkloster af cisterciensorden, till hvilket han inkallade munkar från Citeaux. Bland abboter i klostret nämnas Andreas (1334), Sven (1343) och Jakob (1346). Den siste abhoten tyckes hafva varit Laurids, som, enligt hans ännu vid gården liggande grafsten, dog 1572. År 1565 indrogs klostret och gafs i förläning åt Sten Bille till Vanås samt derefter till åtskillige danska adelsmän. När Skåne 1658 införlifvades med Sverige, blef H. statsegendom och förlänades till Korfids Ulfeld. Då han 1,660 rymde landet, gafs det i pant för 70,000 riksdaler, som svenska staten mot 8 proc. ränta lånat af riksrådet grefve K. K. Schlippenbach, hvilken s. å. öfverlät fordran och gården å fältmarskalken grefve H. K. von Königsmarck. Dennes son fältmarskalken grefve O. V. v. Königsmark utbytte 1682 H. mot Börringe kloster. Vid genomförandet af Karl XI:s indelningsverk anslogs H. 1691 till boställe för öfversten vid
norra skånska kavalleriregementet, men förvandlades 1727 till öfverstelöjtnantsboställe vid samma regemente. Det 1786 nyinrättade skånska fältkommissariatet förlades till H., som vardt boställe för generalintendenten vid kommissariatet. Sedan 1824 är gården ställd under en k. ståthållare, som sorterar under Arméförvaltningens intendentsdepartementet. Sedan kommissariatet 1830 indragits, utarrenderades gården 1836. Af de gamla klosterbyggnaderna, hvilka nedrefvos på Karl XI:s befallning, finnas numera inga spår. B. S.
Herrljunga. 1. Socken i Elfsborgs län, Kullings härad. Areal 1,781 har. 716 innev. (1881). H. bildar med Tarsled, Remmene, Fölene och Eggvena ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Kullings eller Gäsene kontrakt. -- 2. Jernvägsstation inom ofvannämnda socken, å Vestra stambanan, 378 km. från Stockholm, 80 km. från Göteborg. Äfven med tvänne andra hamnar å vestkusten står H. i jernvägsförbindelse, nämligen genom linien H.--Venersborg--Uddevalla och linien H.--Borås--Varberg. Afståndet från H. till Uddevalla är 92 km. och till Varberg 127 km.
Herrmann, Emil, tysk jurist, f. 1812, har varit professor i Kiel (1842--47), i Göttingen (1847--68) och i Heidelberg (1868--72) samt är sedan 1872 president i evangeliska öfverkyrkorådet i Berlin. Han är upphofsman till den 1875 antagna synodalordningen för Preussen. Bland H:s många skrifter märkas: Ueber die stellung der religionsgemeinschaften im staat (1849), Die nothwendigen grundlagen einer die konsistoriale und synodale ordnung vereinigenden kirchenverfassung (1862), Grundriss zur vorlesungen über das deutsche strafrecht (1871), granskningar af förslag till strafflag i Sachsen (1836), kyrkoordning i Baden (1861) och Sachsen (s. å.) samt uppsatser i Bluntschlis "Staatswörterbuch" m. fl. samlingsverk.
Herrmann, Ernst Adolf, tysk häfdatecknare, född i Dorpat 1812, studerade under Rankes ledning vid Berlins universitet, der han 1837 promoverades till doktor. Af harm öfver den i hans land öfverhandtagande russificeringen, bosatte han sig 1839 för framtiden i Tyskland. 1848 blef han e. o. professor i Jena, redigerade 1849--51 "Weimarische staatszeitung" och utnämndes 1857 till ord. professor i Marburg. H. har fortsatt den af Strahl för Heeren-ukertska samlingen började ryska historien (bd 3--6, 1846--60; tilläggsbd 1866). Till följd af sin skrift Die österreichisch-preussische allianz vom 7 Febr. 1792 und die zweite theilung Polens (1861) råkade han med H. v. Sybel i en liflig literär fejd, hvilken blef af betydelse för historien om ursprunget till den europeiska koalitionen mot det revolutionära Frankrike samt af H. fortsattes i Forschungen zur deutschen geschichte och i tilläggsbandet till den ryska historien: Diplomatische korrespondenzen aus der revolutionszeit (1866). H. har, utom i den Heeren-ukertska samlingen, i flere uppsatser behandlat Rysslands historia.
Herrnhut, kommun i konungariket Sachsen, kretsen Bautzen, vid jernvägen mellan Löbau
Källa: Project Runeberg · ·
