Sida 44
38
5l/£iVSÄ'^ SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905.
BLOMSTERSTUDIER. 24 planscher i autotypi efter fotografier af O. Lindberg, öfver-Järare vid Tekniska skolan i Stockholm.
Föreliggande planschverk är enligt ntgifvarens inledning afsedt att i sin mån fylla behofvet af växtmotiv, tjänande till ledning för mönsterkomposition i den nu frambrytande, nya stilens anda.
I sin dubbla egenskap af lärare i konstindustriel teckning vid vårt förnämsta tekniska läro^■erk och af en af våra skickligaste amatörfotografer, har arkitekten Lindberg haft ovanliga förutsättningar att lyckas vid utgifvande af ett arbete som detta.
De blommor, som blifvit valda för afbildning i denna samling' äro nästan uteslutande trädgårds^'äxter och därför såsom i rektor V. Adlers förord framhålles af så mycket större värde som de — -i allmänhet ej tillgängliga för alla — tillföra mönsterritaren en hel del nya och originella motiv. Det är i allmänhet sådana blommor som ha namn om sig att vara särskildt dekorativa såsom vallmon, svärdsliljan, solrosen, tisteln, chrysantemum; men det är glädjande att finna, att koiistnären-fotografeii äfven medtagit sådana anspråkslösare Floras barn som linet, luktärten, blåklockan och andra, hvilka rätt behandlade måhända kunna afvinnas en dekorativ verkan ingalunda mindre än modeblommornas.
För den naturalistiska ornamentik, åt hvilken dessa blad äro afsedda att lämna förebilder, är det af stor betydelse att alla dessa blommor blifvit afbildade utan hAmrje försök till arrangemang; de äro tagna i sin naturliga växt på själfva kulturplatsen och ett flertal af dem äro uppenbarligen verkliga praktexemplar i sin art, således valda med bestämd af sikt att erhålla de yppersta möjliga förebilder.
En annan fråga blir, huruvida den stilriktning som vi tillsvidare nöja oss med att kalla den nya, verkligen i sin ornamentik går i naturalistisk riktning.
För undertecknad har det synts, som om naturalismen egentligen gjort sig gällande i dess mera efemära yttringar, dess mera dilettantiska tillämpningar, i dessa många rännilar, som snart försvinna i sanden, men som om den stora strömmen, hvilken eger kraft att bryta sig väg och med starka vågor bära framåt, afgjordt är lika stiliserande som någon af gångna tiders strängaste stilar, endast på helt nya och hittills ej anade förutsättningar, med motiv från växt- och djiirlifvets doldaste företeelser sådana som aiiatomens knif eller mikroskopets glas blottar dessa för den skapande konstnärens ögon.
Den som är öfvertygad härom, måste visserligen finna det rent botaniska planschverket (såsom t. ex. den bekanta, ypperliga nya upplagan af Palmstruchs Botanik utgifven af lektor C. Lindman) i våra dagar vara af den allra största betydelse för den dekorativa konstnären, hvilket dock ej hindrar, att ett arbete, af den art som här föreligger, har sitt stora värde, särdeles då det utmärkes af så goda och gedigna egenskaper som O. Lindbergs portfölj.
En anmärkning måste dock göras, nämligen den att vid fotograferingen färgkänsliga plåtai- icke synas ha blifvit använda, något som kan iakttagas åtminstone på de blåa blommorna, hvilka presentera sig i något vilseledande valörer.
E. G. F.
SMÄRRE MEDDELANDEN.
VAI^ijoRENllhrSMÄRKENA.
Den filantropiskt storslagna tanke, som tog sig form i de på den danske posttjänstemannen Holbölls initiativ i Danmark och sedermera i värt eget land iitgifna välgörenhetsmärkena, var en tanke af det slag som, hastigt vaknad, i hast måste realiseras för alt ernå sitt mål. Det är helt förklarligt, om denna brådska i någon mån inverkat på de resp. märkenas konstnärliga utförande. Det år ett kapitel för sig och ett icke oviktigt sådant, hiirii de estetiska krafven i allmänhet tillgodoses hos oss, då det gäller utstyrseln af brefrnärken, sedelpenningar, stämplar, aktier, fjbligationer, lott¬
sedlar, hvad man med ett gemensamt namn skulle kunna kalla ekonomiskt tryck. Här må vara nog att stanna vid de nya märkena. Liksom allt detta tryck utgöra dessa märken ingalunda föraktliga bildningsfrön till allmänhetens estetiska uppfostran, o'ch om de också mutatis mutandis äro små som senapskorn, så spridas de så mycket mera. Etf sådant litet märke borde och kunde vara ett litet dekorativt mästerverk Någon afbildning eller beskrifning af det svenska märket torde här ej behöfvas, då tidskriftens läsare härvidlag lära nogsamt känna dess utseende, och äfven det danska torde väl vara bekant för de
Källa: Internet Archive ·
