Sida 140
4
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910.
pande. Från sin kännedom om materialet och den af detta betingade tekniken har han utgått vid sin komposition utan att, som i hvarje annat fall, där det gällt bildväfnader, vare sig dessa stått på väfkonstens eller måleriets område, den blifvit grundad på något förutvarande, traditionellt. Han har, i ordets egentliga bemärkelse, börjat från början. Så stor än likheten är mellan hans väfnader och Gerhard Munthes — de med Breslauväfnaderna närmast besläktade, — begagnar han aldrig den senares stora apparat och arkaiserande framställningssätt. Enkelhet och knapphet i komposition, kraftiga men harmoniska färgsammansättningar, och stark dekorativ verkan äro de förnämsta kännetecknen på hans arbete. Med sin framställning enbart af det väsentliga får professor Wislicenus öfver sina kompositioner ett lugn och en storhet, som saknas i Gerhard Munthes ytterst
Fig. 5.
detaljrika och med alla slags symboler öfverfylda kompositioner, där ofta det arkaiserande draget genom framställningens uppdelande i öfver hvarandra anbragta fält ytterligare understrukits.
Den stora Löwenburger-tapeten (Fig. 4) är beställd för rådhussalen i staden Löwenburg, Schlesien. Under en molnig himmel ser man en bedårande vacker bild af staden med dess höga mur, sollysta, ålderdomliga gafvelhus och mäktiga kyrkobyggnader. På andra sidan breder sig den schlesiska slätten med trädkantade vägar och längst i fjärran en rad blånande kullar, utlöpare från Riesengebirge. På den öfver en blommande äng löpande breda vägen utspelas handlingen af några få personer. Kompositionen är, inom de trånga gränser som tekniken föreskrifver, beundransvärdt frisk och vacker, stilise-
Källa: Internet Archive ·
