Sida 267
6
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910.
^4 L A R É / N E CM ? R E.
CV R 0 L D 6 P ~S L O Rj E.
^4 MONSElRjEJ R DUK DAL A 7{J0N. M 0 l^S E I Rj E> R LE C R A N D P R l V R.
^4 M O N S E 1 Rj El R DE T^E V E R S. E CV TRES.
Typer från 1574.
Vi bygga och tänka på samma sätt som i Tyskland, hvarifrån våra nationella hus och en stor del nationella känslor importeras, och därifrån köpes också allt det kram, hvarpå vår nationella bokkonst uppbygges. Vi halva dock ganska mycket att bygga på, mycket af tradition att taga vara på. Vill man sträfva efter att gifva en svensk särprägel åt bokhandtverket — den sträfvan synes vara värd litet arbete - så måste ingående studeras den svenska bokutstyrseln under under olika tider och dess möjliga förebilder och därur framletas de drag, som kännetecknar vårt svenska kynne. Det är ett fullkomligt misstag och visar fullständig brist på kunskaper, om man tror sig kunna skapa något så kalladt nytt. Det låter så vackert att tala om temperament, individualitet, själ fständigt skapande, men en grundval att bygga på är i alla händelser nödvändig. De gamla mästarne är otvifvelaktigt den säkraste och solidaste. Mången invänder
att vi hämtat hela vår kultur utifrån. Gustaf 1 började med att inkalla konstnärer och handtverkare, och sedan har man oaf-
tye ^tstotk of anö &r
foer
brutet fortfarit med importen. Hvad mera! Egypten hämtade sin kultur österifrån, Grekland från Egypten, Italien från Grekland, de germanska folken från de romanska och så har det gått i alla tider. Alla äldre konststilar, som vi ju beundra, hafva icke framsprungit helt plötsligt i något ritkontor eller framammats af någon viss konstnärs ritstift, utan den ena är uppbyggd med hjälp af en annan. V i må nu här hämta en konststil från Frankrike, använd en viss tid i vårt land har den förlorat sin franska karaktär och blifvit svensk. Tessins byggnadsstil härstammar från Holland, men vi få väl kalla den svensk i alla fall. På Skansen spelas av bondspelmän en hel mängd danser, hvartill melodierna för länge sedan äro hämtade från Frankrike, nu kallas de svenska folkdanser. Jag såg en melodi till ballad, upptecknad nyligen af en musikälskare på någon landsbygd. Hade han gjort sig besvär, kunde han hittat melodien ren och oförfalskad i en gammal visbok från 1830-talet. Vi kunna gärna leta reda på hvad vi hafva, med det till stöd kunna vi arbeta oss fram ganska långt. Af det sagda torde framgå att vårt bokhandtverk icke kan erhålla någon konstnärlig lyftning för så vidt det icke i våra konstnärliga krafter kan finna målsmän. Men dessa måste taga bokkonsten om hand med sakkännedom, målmedvetet och på allvar, ödmjukt och icke med dilettantens själfsäkra öfverlägsenhet. Och skall bokkonsten blifva svensk, då måste våra traditioner dragas fram och pietetsfullt omhändertagas. Det är härvid icke min mening att förorda något slafviskt kopierande af äldre arbeten eller någon underkastelse under de historiska stilarnas herravälde, endast att lägga grunden till förmågan att
►ritten in frenc^ in 1511. tranöiatcö into (Sennan by Ulil^clm lliely in 1521. anö noto Done into dEnglisslj by William Hcigljton anö €lt?a “Barrett. 1903.
Moderna typer, skurna efter typer från 16:de århundradet.
Källa: Internet Archive ·
