Svenska slöjdföreningens tidskrift

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910.

47

Fig. 20. Band af Kristoffer Reusner (III), Stockholm, omkr. 1680. 18.5 X 14 cm.

Antoine- Michel Padeloup (f. 1685, f 1758, kallad Padcloup le jeune) samt N icolas- Denis Derome (f.

1731, f 1788, kallad Derome le jeune). Af en annan, duktig fransk bokbindarsläkt, Lemonnier, känner man 20 bokbindare, verksamma 1723—1810.

Andra skickliga bokbindare i Frankrike under 17C0- talet äro Louis Douceur, Pierre-Paul Dubuisson och Tessier.

Liknande exempel, där yrket gått i arf från far till son genom Ilera generationer kunna framdragas från liera länder, så t. ex. från Sverige, där bokbindarsläkten Schneidler arbetade från 1673 till 1864 med 1 1 medlemmar såsom bokbindare samt släkten Stadtlander från 1726 till 1800-talets slut med 13 bokbindare. Af den schneidlerska släkten är Kristoffer Schneidler mest känd och värderad. Han blef 1746 mästare i Stockholm, där han var verksam till sin död 1787, och är den förnämste i Sverige under ifrågavarande epok.

I)e mest typiska och lyckade franska 1 700tals-banden utfördes af de båda förenämnda Spetsmönster. Padeloup och Derome i spetsmönster stilen. Pärmen pryddes af en bred guldpressad bård, sammansatt af en mängd småstämplar, stiliserade blad, spiraler, punkter, rosetter o. s. v. Bården, hvari ofta insattes en liten fågel med utsträckta vingar (dentelle å 1'oiseaui, höjde sig vanligen inåt i hörnen och å sidornas midt. Det hela erinrar om en rik, virkad eller knypplad spets. Ibland fylldes bårdens hela botten af små guldpunkter, s. k. prickad grund, hvarigenom en god effekt åstadkoms och likheten med en spets blef än mer

påfallande. Den yngre Deromes spetsmönster anses i elegans och finess taga priset.

Vid nu ifrågavarande tid uppkom bruket, att bokbindaren å pärmens insida fäste en liten lapp af papper, hvarå hans namn och adress äro angifna, ett förfaringssätt, som än i dag användes och är af intresse, då man därigenom kan konstatera, från hvilken mästare bandet utgått. Äfven förekommer ibland bokbindarens namn tryckt i guld nederst å pärmen eller å ryggen.

Spetsmönstret återfinna vi i England , där det dock antog stelare former och är kändt under namnet “Harleian style“ efter de band, som utfördes för boksamlaren Robert Harley, earl of Oxford. Dessa band hafva vanligen en bred bård och rombformad midtpjäs, utförda såväl al stiliserade som naturalistiska blommor och bladkvistar, i bårder ofta enformigt uppradade och i midtfiguren utgående liksom strålar från centrum (fig. 22).

I Sverige framstod den ofvannämnde Kristoffer Schneidler under 1760 — 1 770-talen

Fig. 21. Band med spetsmönster, utfördt i Paris omkr. 17S0 för Gustaf III. 26.2 X 19 cm.