Svenska slöjdföreningens tidskrift

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910.

57

verkningen inträffade dock först ined Katarina II:s tillträde till regeringen och i all synnerhet efter hennes första besök i fabriken den 2 juli 1763. En ny period började nu, till en del med inhemska arbetare, tack vare den skola som anordnades vid fabriken, och tillverkningen steg i omfång och konstnärligt värde genom kejsarinnans förträflliga administrativa anordningar. Ur mönstersynpunkt skedde nu också en omkastning, och äfven där gör sig hennes personliga smak gällande. I lennes förkärlek för allt franskt ställde Sévres-fabrikatet såsom det mönster man borde söka efterbilda, och hennes på samma gång nationellt ryska sinnelag tog sig ett uttryck i en hennes befallning, att man därjämte skulle upptaga de ryska folktyperna och dräkterna i det figurala samt de nationellt ryska mönstren i det dekorativa. Och så tillverkades i tusental alla dessa grupper och statyetter, som med sin nationellt ryska prägel såväl i hvad angår typerna som dräkterna, tagna från den ryska ämbetsmannavärlden eller från borgare- och bondeklasserna, ännu i denna dag sällan saknas i de europeiska museernas ryska afdelning.

Pl. 3. Den kejserliga fabriken i S:t Petersburg. 1900-talets början.

När Katarina år 1795 dog, fick den kejserliga fabriken en verksam gynnare i hennes son och efterträdare kejsar Paul 1 (1795—1801). Antalet arbetare uppgick då till 202. Empirestilen gjorde nu sitt intåg i smakriktningen och blef också den förhärskande i fabrikens mönster, som dock lida af en viss torrhet. Under hans efterföljare zar Alexander I (1821 — 1825) steg antalet arbetare fin 250. Tillverkningen ökades naturligtvis i jämna steg härmed, så att en särskild filial måste uppsättas vid Gatchina. I tekniskt afseende voro framstegen också stora, och i dekorativt blef den klassiska mönstervärlden tongifvande, allt under sedermera finansministern D. A. Gouriews insiktsfulla ledning. Han lät nedlägga filialen i Gatchina såsom obehöflig för att införa Part noveau vid fabriken, lät dessutom anställa försök med flera nya lersorter, (den sedermera så mycket använda leran från Gloukhow blef nu anträffad), hvilket dock var mindre behöfligt, enär den smakriktningen redan år 1806 vunnit terräng genom professor Hattenbergers i antikiserande stil — särskildt grekisk antik-hållna mönster. Den ryska konstakademien fick nu ett mycket stort inflytande vid den konstnärliga ledningen, och detta befästes, när Alexander 111 kort efter sitt tillträde till regeringen 1865 förklarade, “att den kejserliga porslinsfabriken skulle särskildt hugnas med hans ynnest och förses med alla tekniska och konstnärliga hjälpmedel för att kunna vara värdig sitt höga namn och blifva ett mönster för alla enskilda keramiska fabriker i Ryssland". Beställningarna för det kejserliga hofvet blefvo allt talrikare, till Alexanders kröning utfördes en charmant servis för 2.000 kuvert o. s. v-

s