Svenska slöjdföreningens tidskrift

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT EDO.

37

Det tyska gotikbandet indelades å pärmen vanligen genom enkla linjer uti flera bårder eller ramar med ett större aflångt midtfålt. 1 öfrigt pryddes det med småstämplar till formen runda, ovala, trekantiga eller fyrkantiga med räta eller sneda vinklar. Stämplarna inneh öllo djur och blommor, bland de senare särskildt den gotiska rosen och liljan. Af djurfigurer förekomma lejon, örn, svan, hjort, fisk, drake m. fl. Därjämte finnas ornamentala stämplar med rosett, stjärna o. d. samt stämplar i form af en bandslinga med inskriptioner såsom Jesus, Maria m. m.

Det här (fig. 2) afbildade bandet är synnerligen typiskt för ett tyskt gotik band med en bård af en bladbesatt stängel (ty. laubstab) och midtfältet prydt med rombformade figurer, bildade af krökta, bladförsedda linjer (ty. rautenranke) 1).

Hvad Sverige beträffar äro de gotiska banden att hänföra till slutet af 1400-talet och början af nästa sekel. De hafva rönt ett tydligt inflytande af den tyska smaken, särskildt från Liibeck, och torde de flesta härstamma från Stockholm och Vadstena (Tig. 3),

å hvilken sistnämnda ort man använde några egenartade stämplar, som ej återfinnas å andra band 2).

På de franska banden finner man ofta småstämplarna i midtfältet uppställda mellan enkellinjer i vertikala rader, omgifna af någon bård3).

I England synes dess första boktryckare Caxton hafva återupplifvat intresset för blindpressade band, hvilka till en början utfördes efter tyska mönster, oftast med kvadratiska stämplar, innehållande fåglar och drakar. Sedermera användes stämplar med tudorrosen, granatäpple m. fl. emblem hänförande sig till det regerande konungahusets vapen 4).

Af konsthistorien se vi, att den gotiska smaken i [Italien aldrig vann säkert fotfäste eller allmännare utbredning, och vi finna denna uppfattning bekräftad äfven visavi bokbandens utsmyckning, dock känner man italienska band med de vanliga gotiska stämplarna, hvilka band utförts hos de många till Italien utflyttade tyska boktryckarna. Däremot få vi under nästa afdelning (renässansen) göra bekantskap med de typiska italienska 1400-talsbanden.

Sedan tryckta böcker blifvit mera allmänna, torde bruket af graverade plattor (fr. plaque, ty. plattenstempel, eng. panel), blindpressade å pärmen, hafva uppkommit för att åstadkomma prydliga band på ett enklare sätt än medelst ett flertal småstämplar. Dessa plattor, graverade i gotisk stil, användes mest i Nederländerna under slutet af 1400-talet och början af 1500-talet. Rundt den aflånga plattans kant är vanligen anbragt någon text af religiöst innehåll eller bokbindarens namn; därinom ses i ett tvådeladt fält bladspiraler med änglar, fåglar, drakar o. s. v. (se fig. 4). Äfven ses heliga män och kvinnor eller bilder ur bibliska historien. För större format trycktes plattan flera gånger, och ibland insattes mellan aftrycken mindre stämplar för att det hela skulle bättre passa till bokens storlek.

Dessa plattor blefvo samtidigt ganska vanliga i Frankrike och England , h varemot man endast undantagsvis finner sådana i Tyskland och Italien. De bibehöllo sig till omkring år 1530 5).

l) Ett annat afbildadt hos Hicrta, n:r 2, se äfven flera afbildn. hos Bickell, Stockhauer o. s. v.

s) Ett afbildadt hos Collijn.

3) Sc Hierta, n:r 3.

4) Flera afbildade hos Fletcher och Quaritch.

5) Många afbildningar finnas hos Gruel I och II.

Blindpressning med platta.