Sida 191
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRI Fl 1910 .
45
prydde Le Gascon med de nyssnämnda punkterade stämplarna, så att dekoreringen, utförd i guldpressning, fyllde hela pärmen, som ett gyllene nät eller flätverk af utmärkt skönhet.
Punktstämplarna äro utförda i en mångfald storlekar och vanligen i form af stiliserade bladspiraler, blad och blommor. Kn dylik stämpel är så graverad, atl afirycket ser ut som om man bildat detsamma genom att trycka flera små punkter bredvid hvarandra. Pointillémönster, som har mycket släkttycke med de under 1600-talet så omtyckta filigrans-arbetena i guld och sil f ve r, användes af Le Gascon äfven utan den geometriska uppdelningen, i det han från en å pärmens midt anbragt rosett eller fält med vapen lät fyra bukettliknande ornament utgå, hvilka ornament voro bildade af flera intill hvarandra ställda punktstämplar.
De punkterade stämplarna blefvo omtyckta och användes af (lera, såväl inom som utom Frankrike, exempelvis må nämnas de franska bokbindarna Macé och Anthoine Euette samt Florimond Badier, holländaren Jacques
Tig. 16. Band i Le-Gascon-stil, Paris,
i600-taiets midt. 16 x 8.5 cm. Magnus och engelsmannen Samuel Mearne. I Sverige kommo
dessa stämplar i bruk hos, bland andra, Kristoffer Reusner 011). Den nyssnämnde Mearne, verksam omkring 1650 — 1680, är äfven känd för användandet af " Cottage1" -mönstret = gafveln af ett hus med utskjutande takfot. Denna underliga och föga tilltalande ramanordning (se fig. 22) blef emellertid i England mycket omtyckt och bibehöll sig hela 1700-talet. Mearne torde äfven vara den förste, som begagnat en sedermera flitigt använd, äfven i Sverige mot slutet af 1600 talet förekommande
stämpel, halfmånformad med spetsarna inböjda i spiral, mest liknande meden å en vagga, däraf kallad vaggmedstämpeln. En mycket vanlig engelsk stämpel är äfven tulpanen.
Ungefär samtidigt med Le Gascon och likaledes i Frankrike uppstod en jämförelsevis enkel men smakfull stil, som fått namnet Du-Seuil-stil (namnet har tillkommit på senare tider och är oegentligt, då bokbindaren Du Seuil, efter hvilken stilen uppkallats, var verksam förstunder 1700-talets förra hälft). Det karaktäristiska för denna stil, som bibehöll sig i flera länder, äfven i Sverige, in på 1700-talet, är en bård af tre enkla linjer (afståndet mellan de två innersta linjerna bör vara något mindre än mellan de två yttre), en ram lik bården samt å ramens hörn en blomma, ett vapen eller annan prydnad; ofta finnes i midten ett vapen eller ett monogram. Ett vackert
FiK 17. Band i Du-Seuil-stil, utfördt i Paris pä 1680-talet e^emPel å denna Stil är det här. fig.
för Ulrika Eleonora d. ä. 17, af bildade bandet, som utförts i Frank-
Cottagc-
stilen.
Du-Scuil-
stilcn.
Källa: Internet Archive ·
