Sida 196
NYARE KERAMISK LITTERATUR.
AF
LUDVIG LOOSTRÖM.
Den keramiska konsten har allt sedan 1700-talet haft varma beskyddare och beundrare särskildt på samhällets höjder. På flera än en af dessa beskyddare skulle man kunna tillämpa, hvad Carl Snoilsky skref:
En kung af Sachsen samlade porslin,
Men samlarvurmen blef en riktig sjuka.
Han bytte bort till kungen i Berlin
Sitt garde — tänk — mot en kinesisk kruka.
De stora porslinsfabrikerna, som då uppstodo i olika delar af Europa, hade i de allra flesta fall regenternas offervillighet att tacka för sin tillvaro och utveckling. Såväl i Meissen, Wien och Berlin som i S:t Petersburg, Paris, och Köpenhamn omhändertas dessa fabriker af de styrande på ett alldeles exceptionellt sätt, och man ser icke på kostnaderna. Att sådana mera vekliga naturer som Augustarna i Sachsen och Polen, Ludvig XV i Frankrike och Fredrik V i Danmark föllo i beundran inför dessa eleganta skapelser förefaller oss mindre underligt än att själfva Fredrik den store i Berlin ägnade dem sin hyllning och offrade stora summor på sin kungliga fabriks förkofran och framgång. Egendomligt nog stod den samtida svenska konungen, hans svåger Gustaf III, alldeles likgiltig för keramikens alster, åtminstone finnes intet historiskt vittnesbörd om att sagda konung, som eljes uppmärksamt följde företeelserna på konstens och konstslöjdens område, visade något personligt intresse för de båda svenska porslinsfabriker, Rörstrand och Marieberg, som under hans regering dock hade sin egentliga blomstringstid. Detta förefaller med hänsyn till konungens hela läggning och smaksinne egendomligt, hvilket i förbigående må anmärkas.
Att detta höga intresse, som många af 1700-talets styrande visade den keramiska konsten, fortfarande är lika lifligt inom samma kretsar, det framgår med all önskvärd tydlighet af några af de verk, som jag här gjort till min uppgift att fästa den keramiska konstens vänner på. Denna litteratur har nämligen på senaste åren ökats med en del alldeles förträffliga arbeten, hvilka såväl äro af största värde med afseende på forskningarnas grundlighet och vetenskaplighet som de äro ypperliga bevis på den höga ståndpunkt den typografiska konsten och illustrationsmaterialet intaga i den moderna tiden. Därför framstå många af dessa verk såsom sannskyldiga praktarbeten, som i sitt slag äro oöfverträffade, något som ej väcker förvåning, när vi få veta, att ett af dem utgifvits af eller rättare på befallning och bekostnad af konungen af England, tillika kejsare af Indien, och det andra af ingen mindre än Rysslands zar, hvilka båda suveräner haft godheten att låta öfverlämna ett exemplar af de båda publikationerna såsom gåfvor till Nationalmuseum. Att under sådana förhållanden den ekonomiska sidan ej spelat någon roll vid deras utstyrsel faller af sig själft.
Vi öfvergå således nu till en redogörelse för dessa och andra mera märkliga arbeten inom det keramiska området, skildrande hvart och ett för sig, för att därefter med ledning
Källa: Internet Archive ·
