Tillbaka Read Runeberg

Svenska slöjdföreningens tidskrift

Originalsida 269
Originalsida 269
Originalsida 268
Originalsida 269
268–269

Sida 269

8

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1910.

är ett ämne, som, hur obetydligt det måhända för många synes, dock är af en ofantligt stor betydelse. Förr var uppgiften att illustrera ett arbete för en konstnär vida lättare, ty hans teckning eller målning återgafs af xylografen, men numera reproduceras direkt efter konstnärens teckning, och större fordringar ställas därför på hans tekniska förmåga att med tusch och penna åstadkomma verkningsfulla och för boktrycket lämpade bilder. En bokhandtverklig konstskola, sakkunnigt och med intresse ledd, skulle med all säkerhet inom kort föra vår bokkonst upp på ett välbehöfligt högre konstnärligt plan. För programmet för en dylik skola ligger det icke inom ramen för denna uppsats att i detalj redogöra.

1 detta sammanhang torde det vara af intresse att kasta en blick på bokkonstens

utveckling i ett land, där densamma ernått en ovanligt hög ståndpunkt, nämligen i Tyskland. I detta land hafva de idéer om konsthandtverk i allmänhet och bokhandtverk isynnerhet, för hvilka William Morris var den store förkämpen, upptagits med entusiasm och framgångsrikt utvecklats. Det är väl äfven allmänt erkändt, att Tyskland nu intager ledareställningen inom den dekorativa konstens område. Genom gemensamt arbete af vetenskapsmän, konstnärer, förläggare, boktryckare och stilgjutare har boktryckarkonsten i Tyskland erhållit sin nya grundval.

Hvad först beträffar den vetenskapliga delen af bokhandtverket, så bedrifves inom de olika biblioteken ett grundligt studium af den äldre boktryckarkonstens historia. Uttryck härför är den stora tyska inkunabelkommissionen, som gjort till sin uppgift att förteckna de i olika bibliotek befintliga samlingarne af tryck från 1400-talet. Gutenberg-Yerein, som i Mainz äfven upprättat ett Gutenbergmuseum, har särskildt gjort till sin uppgift forskningar i den store uppfinnarens af boktryckarkonsten lif och verksamhet. Konstnärerna tillkomma emellertid hufvudsakligen äran af bokkonstens framsteg i Tyskland. Så snart man började se bokkonsten som en gren af det nya konsthandtverket, blef densamma omfattad med lidelsefull hängifvenhet och ett verkligt tidsenligt och allsidigt studium af de konstnärliga fordringarne efter engelskt mönster förskrifver sig från denna tid. Hvad som kännetecknar den moderna dekorativa konstens riktning är äfven betecknande för bokhandtverket. Det är ingen tidsstil, utan utgöres af lika många stilar som det finnes verkligt skapande konstnärer. Det är således svårt att skilja på de många olika förtoringarna inom den moderna tyska bokkonstens område, ty i de många stora och små böckerna sträfva olika personer, hvar på sitt vis mot samma mål. En del krafter arbeta på grundvalen af de gamla gotiska traditionerna, en del omhändertaga smaken från farföräldrarnes tid, en del arbeta efter andra konstnärliga uppfattningar. Bland konstnärer som förskaffat Tyskland en mängd värdefulla nya typsnitt, kunna nämnas Otto Hupp, känd i snart en människoålder från Munchener Kalender, Joseph Sattler, i hvilken de

Titelsida af Bruce Rogers i 1700-talets stil.

Källa: Internet Archive ·