Sida 136
130-
"Revas mor dog vid hennes födelse, och hennes far har aldrig hemtat sig riktigt efter detta slag. Den barnsliga kärlek, hon skulle hafva skänkt sin mor, delar hon nu mellan sin far och sin bror, för hvilka hou hyser en ovanligt varm tillgifvenhet. Det var for att så mycket som möjligt få vara i deras sällskap, som hon ville lära sig deras handtverk. Hennes far, en tyst, förbehåll sam man, anses for en af de förnämsta bland nu lefvande matematiker. Det säges, att det finnes blott omkring ett dussin personer i hela verlden, som äro i stånd att fullt uppskatta hans sista arbete. För närvarande sysslar han med ett mera populärt ämne — sin älsklingsvetenskaps historia. Den Ömma tillgifvenhet, Reva hyser för sin far, tyckes ej lemna något utrymme för annan kärlek. Du är alldeles icke den förste, för hvars skull hon nekat fästa upp sina vackra mörkbruna lockar."
Utis smålog, i det han yttrade dessa ord, och hans ögon glänste af skalkaktighet. Som det var sent, sade han derpå godnatt och lemnade mig åt mina drömmar om Reva Diotha.
TRETTONDE KAPITLET. En utflykt.
Under ett uppehåll i arbetet dagen derpå sade Utis mig, att han samma dag måste resa till Nuiorc i- affärer. Under vanliga förhållanden skulle han hafva rest dit på jernväg, men han ämnade nu fara
