Sida 219
213:
Om tillbedjaren var i stånd att med framgång tala för sin sak, lät flickan vid återkomsten bäret förblifva i samma skick som då hon for bort — ett tecken till att hennes kavaljer för tillfället blifvit en friare på prof. Men oftast gjorde hon sin rätt som viora gällande, en sak, i fråga hvarom flickorna med rätta voro mycket känsliga.
TJUGUFJERDE KAPITLET.
Anvar misslyckas.
Man kan tänka sig min förvåning, då jag, som ännu ej hade reda på nyssnämnda omständigheter, kort efter det alla återvändt till matsalen såg Reva åter komma in med sitt vackra hår ordnadt på zeruans sätt.
Jag visste, att hon skulle komma, ty jag hade ej gifvit mig någon ro, förrän jag fått syn på An-var, som tycktes vänta på att någon skulle komma in genom en af dörrarna. Han, stackars karl, var troligen i högre grad än jag ett rof för häftig själskamp. Han hade satt mycket på spel genom att göra ett försök, som han visste vara farligt. Men i mina ögon tycktes min rivals hållning — ty jag betraktade honom nu som en sådan — vittna om den säkra tillförsigten hos en person, som är viss om att lyckas. Glödande af hemligt raseri, kunde jag icke rikta mina blickar på något annat.
Ialma, som stod bredvid mig, kände troligen, att det skulle varit både gagnlöst och grymt att
