Sida 248
242:
Ialma hörde sin blifvande svägerska helt okonstladt yttra detta, såg hon på mig och sade, att jag såg trött ut. Ehuru hennes ögon glänste af återhållen munterhet, sade hon ingenting vidare, utom att hon skulle vara mycket rädd om min karriol, hvarmed hon efter öfverenskommelse skulle återvända hem morgonen derpå.
Som detta var första gången jag nattetid färdades i karriol, såg jag för första gången den elektriska lampa användas, hvarmed ett dylikt åkdon var försedt. Medan vi befunno oss i skugga, spred den ljus öfver en vägsträcka af minst en fjerdedels engelsk mils längd. Yi foro imellertid icke alldeles så fort som om dagen, så att den väglängd, jag på morgonen tillryggalagt på en halftimme, nu tog nära tre qvarts timme.
TJUGUÅTTONDE KAPITLET.
Ett vigtigt samtal.
På hemvägen använde jag tiden till att lemna Utis den vanliga redogörelsen för hvad jag företagit under dagens lopp. Han sade ej mycket, innan vi kommit in i mitt rum.
"Af hvad du säger framgår tydligt", började han, "att du är allvarligt förälskad i Reva Diotha."
Jag böjde på hufvudet, med någon ängslan af-vaktande hvad min värd vidare hade att säga, ty
