Sida 10
1. Experimentet
boningshus. Tillföljd af de utmärkta fortskaffningsmedlen var föröfrigt ett afstånd af femtio engelska mil från affärsmedelpunkten af mindre betydelse än fem mils afstånd nu. Allt detta fick jag naturligtvis ej veta under de få minuter, jag kunde egna åt bygnadernas beskådande. För ögonblicket upptogo de så min uppmärksamhet, att jag knapt skänkte en blick åt den lifliga rörelsen nedanför mig. Icke nog med att jag ej gjorde några frågor, utan jag till och med glömde min följeslage, som stod tyst bredvid mig.
Snart flyttades dock mina ögon från menniskornas verk till menniskorna sjelfva. Från min plats kunde jag se blott en och annan skymt af den talrika menniskoskaran i arkaderna. Jag gick derför beredvilligt in på min följeslages förslag att stiga ned till den lifligast trafikerade arkaden en våning lägre ned. En kort promenad i den pelargång, dit vi först kommit, förde oss till en inrättning med samma ändamål som våra hissar. Liksom alla dylika inrättningar i hela staden — och sådana funnos öfverallt på kort afstånd från hvarandra — arbetade denna automatiskt genom ett sinnrikt tillgodogörande af kraft, som härrörde från tidvattnets stigande och fallande i hamnen.
*
Källa: Project Runeberg ·