Sida 274
30. En färd på karriol
274:
se, att du innerligt älskar Reva, men hon hyser ännu blott vänskap för dig. Du måste låta denna vänskap utveckla sig till en varmare känsla; men akta dig för att begå ett i sådana fall vanligt fel, nämligen att göra din närvaro till en börda genom alltför efterhängsen uppmärksamhet!"
Nu visade Reva sig i dörröppniugen. Hon hade vidtagit några små förändringar i sin drägt. I ena handen bar hon en af do vackra hattar, som flickor brukade nyttja till skydd mot solen. I den andra höll hon en pilformig metallpryduad; jag förstod lätt, hvartill den skulle användas, ty jag hade ofta sett dylika i bruk. Enligt hennes föreskrift uppfäste hennes far dermed hennes vackra hår, som hon vridit ihop i ön knut. Då Hulmar alltså utförde en syssla, som vanligtvis tillkom mödrarna, handlade han i enlighet med en häfdvunnen afvikelse från det vanliga bruket.
"Nu är jag färdig", sade hon gladt, sedan hon belönat sin far för hans hjelp med en kyss. Afsigten med denna hjelp var bättre än utförandet, ty under färden föll det präktiga håret ned. Jag hade den lyckan att åter få fasta upp det, ehuru utan att få någon sådan belöning och utan att ens gifva en antydan derom. I detta fall var verkligen sjelfva den goda gerningen en tillräcklig belöning. Dessutom bidrog clet broderliga lugn, hvarmed jag gjorde henne denna lilla tjenst, mycket till att ingifva henne en känsla af kamratskap, på hvilken jag fann det klokast att grunda förhållandet mellan oss, åtminstone än så länge.
Jag bör också nämna, att i ett så tätt befol-
Källa: Project Runeberg ·