En framtidsblick

Jag följde min ledsagare och steg upp i ett åkdon, som stod på ett slags sidospår nära gångbanans kant. Åkdonet var lätt och prydligt, den vidsträckta användningen af aluminium och färgadt ualin gjorde det möjligt att förena stor skönhet i formen med utomordentlig lätthet och styrka. Det fans ett särskildt säte för hvar person och allt utmärkte sig för den största renlighet. Innan jag satte foten på den snygga mattan, följde jag min ledsagares exempel och dammade omsorgsfullt af mina sandaler på en borste, som för detta ändamål var anbragt vid fotsteget.

Som jag såg hvarken hästar eller någonting, som antydde befintligheten af ånga, frågade jag, hvilken drifkraft man begagnade. Jag erfor nu, att ånga sällan användes för något ändamål. Elektriska motorer af olika slag hade uppnått en hög grad af fulländning, och af flera skäl föredrog man att använda dem. Hvar och en af dessa vagnar hade, som det tycktes, sin egen motor. Denna var anbragt under vagnen, mellan hjulen, och var af sådan anordning, att den ej märktes vid första ögonkastet.

"Den elektriska såväl som den kemiska vetenskapen", sade min ledsagare, "hafva gjort sådana framsteg sedan din tid, att mycket, som då ansågs svårt eller omöjligt, nu tillhör det dagliga bruket. Det fordras verkligen någon ansträngning för oss att fatta, huru man så länge kunnat undgå att göra vissa upptäckter. På en hårsmån när, så att säga, gick man länge miste om den stora upptäckten af den princip, som sätter oss i stånd att magasinera