Read Runeberg

En framtidsblick

Originalsida 305
Originalsida 305
Originalsida 304
Originalsida 305
304–305

Sida 305

33. Ismar får se en gammal bekant

305:

ostraffadt begå skurkstreck. Imellertid funno stadens fäder snart, att den stad, de vanhedrade, icke egde detta tvetydiga privilegium. Inkomsterna ställdes under kontroll af uppbördsmän. Skeppsdockorna ocli stora stycken af de offentliga parkerna såldes till den mestbjudande. Från att hafva varit den sämst styrda stad i hela kristenheten blef Nuiorc den bäst styrda; ty polisen visade icke längre banditer någon särskild ynnest derför att de voro Per eller Påls hej dukar.

"Afstängda från sin forna betesplats, började stadens fäder under en eller annan förevändning afgnaga det återstående af Centralparken. En blomstrande stad i Vestern bjöd en vacker summa för obelisken. Anbudet for hvad de kallade 'den gamla stenen' antogs med ifver. Men deras medfödda kärlek till affärer måste gifva sig luft till och med vid utförandet af denna lilla plan att förfoga öfver något, som de icke hade rätt att förfoga öfver. Arbetet anförtroddes åt en entreprenör, som gick in på att dela med några af komitén. Som man kunde vänta, var han en fuskare: han lät obelisken falla omkull, så att den gick i tre stycken. Staden i Vestern vägrade att mottaga bitarna, som blefvo liggande der de fallit. De öfre krossades till slut äf en driftig entreprenör för att användas vid makadamisering. Det här stycket skulle hafva rönt samma öde, om icke åldermansembetet ungefar vid den tiden blifvit afskaffadt som en föråldrad och förderflig inrättning. Under den nya stadsstyrelsen blef detta fragment återuppsatt på sin förra plats, försedt med en inskrift till minne af den af allmän-

Källa: Project Runeberg ·