Sida 317
35. Revas föreläsning
317:
Edith Alston i olika drägter, i tennisdrägt, segel-drägt och riddrägt. Jag kände mig rikligen belönad för mitt arbete genom den rodnad af glad förvåning, som färgade det sköna ansigtet, och den tacksägelse jag läste i de klara ögonen, som så frimodigt blickade in i mina. Men ingenting mer yttrades, eftersom vi just i det ögonblicket återkallades till spelet.
"Hvarför skulle du tala om de der skizzerna?" sade Reva, då vi nästa gång voro lediga. "Jag kan icke tänka på någonting annat. Om jag kommer af mig under mitt föredrag i afton", tillade hon skrattande, "så hoppas jag, att du känner dig riktigt ångerfull."
Efter att hafva invänd t, att tiden var knapp, biföll hon mitt förslag att genast hemta dem. Jag skaffade en person i mitt ställe, och som jag kunde fara ytterst hastigt på de nästan öde vägarna, återkom jag några minuter före middagstimmen. Jag fann Reva stående bland några af sina vackra kusiner, som lifligt diskuterade den nyss slutade striden. I det hon med en blick och den vanliga behagfulla åtbörden tackade mig för den lilla portfölj jag lemnat henne, liksom hade jag uträttat ett vanligt ärende, skyndade hon bort för att i enrum skärskåda dess innehåll.
Sedan allt gjorts i ordning i salen efter middagen och bänkarna blifvit ordnade, följde en stunds musik. Derpå kom aftonens stora tilldragelse. Under förra delen af föreläsningen behandlade Reva sitt ämne ur vetenskaplig och ekonomisk synpunkt med en klarhet och noggrannhet, som synbarligen
Källa: Project Runeberg ·