Sida 58
5. Utis’ hem
58
terhet. lalma och jag voro sedan mycket goda vänner.
Efter detta lilla mellanspel, som i mitt tycke var mycket angenämare än den motsvarande stunden efter våra middagar, begåfvo vi oss till salongen, utan att vara öfvermätta och utan någon oro for matsmältningen.
Salongen var möblerad ocli dekorerad i samma stil som de redan beskrifna rummen, med samma smakfulla enkelhet, samma harmoni i färger och mönster. Liksom i matsalen var rummet öppet åt verandan till, så att det så till sägandes utgjorde en fortsättning af denna. Med ledning af den inblick i förhållandena, jag redan fått, gissade jag temligen rätt i fråga om de flesta möblerna, ehuru de i allmänhet till utseendet mycket skilde sig från motsvarande föremål i vår tid. Blott ett schackbräde tycktes helsa mig som en gammal vän. Detta var åtminstone icke berördt af de förändringar, så många århundraden medfört. Pjeserna voro till formen så litet forändrade, att jag lätt kände igen dem.
Esna, som såg mig betrakta schackbrädet, föreslog mig att spela ett parti. Icke obenägen att få veta, om'några och i så fall hvilka förändringar egt rum i lagarna för spelet, gick jag in derpå. Jag fann olikheterna vara af så ringa betydelse, att de sällan vållade mig någon svårighet. Min unga mot-spelerska började med Muzio gambit och spelade förvånande väl för sina år. Imellertid kunde hon ej mäta sig med Philidors allra bästa adepter. Hon såg förvånad upp effcer att hafva begrundat mitt
Källa: Project Runeberg ·