Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka

VIII.

Brödets plats i hushållningen.

Det moderna kökets bröd eller det moderna bageribrödet — ty brödbakandet har från att vara en beståndsdel i köksarbetet utbildats till en storindustri — är ej bröd i den form säden lemnar oss detsamma. Ty här har just den af vetenskapen omhuldade farhågan för osmältbara beståndsdelar i näringen tagit sig uttryck, i det man nämligen vid sädens förmälning med mycken omsorg och noggrannhet söker skilja det skal som omsluter sädeskornet från sjelfva kärnan. Genom denna procedur erhåller man tvenne olika produkter: mjöl och kli. Det förra användes till menniskoföda, det senare i allmänhet till djurutfodring.

Att detta förfarande ingalunda är berättigadt, framgår omedelbart jur det förut sagda. Vi undandraga nämligen derigenom våra tarmar det naturliga retmedel hvaraf de äro i behof, om de skola rätt kunna fullgöra sina förrättningar, och vår organism undanhålla vi kliets rikedom på de för oss så vigtiga närsalterna. Allraminst för brödets vidkommande är ett sådant förfaringssätt berättigadt, ty i sjelfva verket är brödet vår egentliga hufvudnäring, som vi icke blott kunna, utan äfven böra, förtära tillsammans och jemte ali annan föda. — »Om I ej äten bröd till maten, blifven I ej varaktigt mätta» är ett uttryck som litet hvar af oss redan i barndomen torde hafva hört. — I denna andra föda kunna vi deremot, om vi vilja, med fördel aflägsna dessa osmältbara ämnen, blott vi sörja derför att vi i brödet erhålla någon ersättning för förlusten.