Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka

III.

Näringsmedel och näringsvärde.

Sedan vi i det föregående lärt närmare känna det förhållande, som bör förefinnas mellan ägghvitan och kolföreningarna i vår näring, för att densamma skall kunna motsvara våra fordringar på en sund och närande spis, skola vi, innan vi gå vidare med våra undersökningar, kasta en granskande blick på de näringsmedel, af hvilka vi vanligen sammansätta vår föda.

Dessa näringsmedel härstamma så väl från växt- som från djurriket. Granska vi samtlige dessa näringsmedel närmare skola vi snart finna, att i ett stort antal af dem alla de näringsämnen, som vi behöfva för vårt uppehälle finnas företrädda, medan åter i ett mindre antal endast vissa näringsämnen stå oss till buds. Begagnande oss af denna iakttagelse för en närmare systematisering af näringsmedlen, uppdela vi dem att börja med i tvenne stora klasser, nämligen:

fullständiga näringsmedel och ofullständiga näringsmedel.

Till den förra klassen hänföra vi alla sådana näringsmedel, hvilka innehålla såväl kolhydrater som ägghviteämnen; högst 80 procent vatten (mjölk undantagen), samt hos hvilka förhållandet mellan ägghviteämnen och kolföreningar icke understiger 1 : 12.

Till den senare klassen åter räkna vi alla- öfriga näringsmedel, alltså äfven sådana, som innehålla fett och ägghviteämnen, men antingen alis inga eller ock blott en försvinnande myckenhet kolhydrater.