Sida 197
Sjuttonde kapitlet
SJUTTONDE KAPITLET
197
gangsformationerna, och hvaraf Cyrus Smith tagit prof hem med sig.
Hela dagen anviindes till att forsla en betydande qvantitet af denna kis till Spiseln, och om aftonen hade man flera tons deraf.
Den foljande dagen, den 8 Maj, skred ingenioren till verket. Da dessa skiffriga, svafvelkishaltiga lager hufvudsakligen bestodo af kol, lerskiffer och svafveljern —
detta senare i ofvervagande mangd
galde det att af-
skilja svafveljernet och sa fort som mojligt forvandla det till nagot svafvelsyradt salt, och sedan detta var erhallet, skulle man derur utdraga svafvelsyran.
Detta var malet, dit man ville komma. Svafvelsyran ar ett af de mest anvanda kemikalier, och ett folks betydenhet i industrielt hanseende kan miitas efter forbrukningen af detta amne. Denna syra skulle sedermera blifva nybyggarna till storsta nytta vid ljustillverkning, vid garfning af hudar o. s. v., men for narvarande onskade ingenioren anvanda den till ett annat andamal.
Bakom Spiseln utvalde Cyrus Smith ett still le, och der jemnades marken omsorgsfullt. Har uppstaplade han en hog grenar och sonderhuggen ved, och der ofvanpa lades stycken af kisen, hvilka stoddes mot hvarandra ; sedan betacktes allt med ett tunnt lager af samma bergart, som forut blifvit krossad i bitar, sa stora som en not.
Sedan detta var gjordt, sattes eld pa veden, hvarifran varmen meddelade sig at den kolhaltiga skiffern, hvilken antiindes, emedan den inneholl kol och svafvel. Derefter bildades af nya lager sonderstott kis en valdig hog, hvilken ofvertacktes med jord och grils, sedan man likval forut lemnat nagra draghal, liksom om det varit fraga om att kola>i mila.
Derpa lilt man forvandlingen forsigga, och det behofdes icke mindre an tio till tolf dagar for att svafveljernet och lerskiffern skulle forvandlas till jernsulfat och
Källa: Internet Archive ·
