Sida 198
Sjuttonde kapitlet
198
DEN HEMLIGHETSFULLA ON
aluminiumsulfat, amnen, som aro losliga, hvilket de andra, kiseln och askan, icke aro.
Under det denna kemiska process egde rum, lat Cyrus Smith sina kamrater utratta andra goromal, hvarvid lades i dagen annu storre ifver, ja, nastan raseri.
Nab och Pencroff hade afskilt dugongens fett, hvilket de uppsamlade i stora lerkrus. Nu var det ingeniorens afsigt att fran detta fett afsondra en af dess bestandsdelar, namligen glycerinen, genom att saponifiera fettet. Och for att mi detta mal var det tillrackligt att behandla fettet med soda och kalk eller kalk ensam. Sedan d»t ena eller andra af dessa amnen sOnderdelat fettet, skulle det deraf bilda en tval och samtidigt afskilja glycerinen. Det var just denna glycerin, som ingenioren ville erhalla. Kalken fattades honom icke, sasom man vet ; men genom behandlingen med kalk kunde ban endast fa kalktval, som ai- oloslig och foljaktligen oduglig, under det att deremot behandlingen med soda skulle lemna loslig tval, hvilken kunde anvandas vid tvattningen af deras kliider. Sasom en praktisk karl borde Cyrus Smith derfor hellre soka skaffa sig soda. Var detta svart? Nej, ty pa stranden funnos i ofverflod sodaorter, Mesembryanthemum och en mangd tangarter. Man insamlade derfor en stor mangd af dessa vaxter, lat dem forst torka och briinde dem sedan i gropar i fria luften. Forbrilnningen af dessa vaxter fortsattes i fiera dagar, och resultatet blef en kompakt graaktig massa, hvilken sedan langt tillbaka iir kiind under namnet "naturlig soda".
Derefter behandlade ingenioren fettet med soda, hvarigenom a ena sidan erholls en loslig tval och a andra det neutrala iimnet, glycerinen.
Men detta var icke allt. Vidare behofde Cyrus Smith ett annat iimne, salpetersyradt kali, allmannare kiindt under namnet salpeter.
Cyrus Smith skulle hafva kunnat fa detta amne ge-
Källa: Internet Archive ·