Den hemlighetsfulla ön

246

DEN HEMLIGHETSFULLA. ON

skola betacka de gamla, och att i kommande sekler en ny Columbus skall segla ut och upptacka oarna Chimborazzo, Himalaja eller Mont-Blanc, qvarlefvorna af ett uppslukadt Amerika, Asien och Europa. Sedermera skola i sin ordning dessa nya kontinenter blifva obeboeliga; deras varme skall forsvinna liksom varmen i en menniskokropp, hvarur sjalen flygtat, och lifvet skall do ut fran jorden, om icke for alltid, sa atminstone for ogonblicket. Kanske skall da vart klot hvila sig, i doden hemta nya krafter for att ateruppvakna en dag i fullkomligare skick! Men allt detta, mina vanner, ar Skaparens hemlighet, och af infusoriernas arbete liar jag kanske latit leda mig for langt i mitt forsok att utforska framtidens hemligheter.

— Min kara Cyrus, — sade nu Gideon Spilett, — dessa teorier aro for mig profetior, och de skola ga i fullbordan en dag.

— Det ar Guds hemlighet, — svarade ingenioren.

— Allt clet der ar godt och val, — sade nu Pencroff, som hela tiden varit idel ora ; — men sag mig, herr Smith, har Lincoln-tin blifvit byggd af edra infusorier?

— Nej, — svarade Cyrus Smith, — den ar af rent vulkaniskt ursprung.

— ■ Da skall den forsvinna en dag?

— Helt sakert.

— Jag vill hoppas, att vi da inte skola vara har langre.

— Nej, derfor kan ni vara lugn, Pencroff; vi skola inte finnas har da, emedan vi inte ha lust att do har, och emedan vi kanske till sluts skola komma harifran.

— Latom oss emellertid, — svarade Gideon Spilett, — inratta oss har som for all evighet! Man bor aldrig gora nagot till halften.

Harmed upphorde samtalet. Frukosten var slutad. Undersokningen af on fortsattes nu, och nybyggarna be-