Sida 412
Trettiofjerde kapitlet
412
DEN HEMLIGHETSFULLA ON
nagra hittills outforskade delar af Den fjerran vesterns skog, som voro sardeles rika pa villebrad.
Dessutom upptiicktes en mangd vaxter, hvilka, om de ocksa icke voro af omedelbar nytta, bidrogo att variera Granite-Houses vaxtforrad. Deribland ma namnas ficoider, somliga liknande de vid Kap vaxande, med kottiga, iltliga blad, andra frambringande fron, som innehollo ett
slags mjol.
Den 10 Oktober gick slupen af stapeln. Pencroff var stralande glad. Han hade lyckats fullkomligt. Den fullriggade slupen nedfordes pa rullar anda till vattnet, fattades af det stigande hafvet samt not under nybyggarnas jubel och isynnerhet Pencroffs, hvilken vid detta tillfalle icke lade i dagen nagon synnerlig blygsamhet. Dessutom komme bans fafanga att ofverlefva slupens fullbordande, emedan ban, efter att bafva byggt den, skulle blifva dess befiilhafvare. Enstammigt tillerkandes bonom kaptens rang, beder och vilrdighet.
For att gora hapten Pencroff till freds maste man genast gifva slupen ett namn, och efter flera, lange diskuterade forslag forenade man sig om att kalla den Bonadventure, hvilket var den hederliga matrosens dopnamn. Genast Bonadventure upplyftes af floden, kunde man se, att den not fortraffligt pa vattnet och horde blifva en god seglare.
For ofrigt skulle den profvas redan samma dag genom en utflygt pa oppna sjon utefter kusten. Vadret var vackert och brisen frisk, isynnerhet utanfor sodra kusten, ty vinden blaste redan sedan en timme tillbaka fran
nordvest.
— Om bord, om bord ! - - ropade kapten Pencroit.
Men dessforinnan maste man frukostera, och det syntes iifven vara skal att medtaga ett matforrad om bord, for den bandelse utflygten skulle forlangas anda
till aftonen.
Ifven Cyrus Smith var ifrig att fa profsegla slupen,
Källa: Internet Archive ·