Sida 461
Trettioattonde kapitlet
TEETTIOATTONBE KAPITLET
461
Sedan skorden var slutad, beslot man att egna senare delen af November manad at de for brOds erhallande behofliga arbetena.
Nu hade man verkligen saden, men icke mjolet, hvarfor det blef nodvandigt att bygga en qvarn. Cyrus Smith skulle for detta andamal kunnat draga fordel af det andra vattenfallet vid Barmhertighetens flod, ty det fSrsta var redan upptaget for att drifva stamparna i valkqvarnen; men efter en stunds ofverlaggning beslots, att man skulle uppfora en vaderqvarn ofverst pa Stora Utsigts-platan. Byggandet af en vaderqvarn var icke forbundet med storre svarighet an valkqvarnens astadkommande, och man var saker om, att vind icke skulle fattas pa den for oppna hafvets vindar utsatta platan.
— Hvartill kommer, — sade Pencroff, — att denna vaderqvarn skall se trefligare ut och gora god effekt i landskapet !
Man skred derfor till verket med att utvalja timmertrad till qvarnens stomme och sarskilda delar. Nagra stora sandstenar, som funnos norr om Grant-sjon, kunde latt omformas till qvarnstenar, och hvad betraffar vingarna, skulle det aldrig trytande ballongomholjet lemna det dertill behofliga tyget.
Cyrus Smith uppgjorde planritningen, och platsen utvaldes ett litet sty eke hoger om ladugarden, i narheten af Grant-sjons strand. Hela stommen borde hvila pa en tapp, uppburen af grofva bjelkar, sa att den jemte hela den inuti befintliga mekanismen kunde vridas omkring, at hvilket vaderstreck vinden an blaste.
Det gick raskt undan med detta arbete. Nab och Pencroff hade blifvit s&rdeles skickliga timmerman och behofde blott folja de af ingenioren lemnade modellerna. Ocksa reste sig snart ett slags cylindrisk skyllerkur med spetsigt tak pa den bestamda platsen. De fyra qvarnvingarna fastes stadigt med starka jernkrampor vid traaxeln, sa att de bildade en viss vinkel mot denna.
Källa: Internet Archive ·