Den hemlighetsfulla ön

658

DEN IIEML'IGHETSFULLA ON

och hans kamrater betraktade honom utan att saga ett ord.

Pa ett tecken af ingenioren undersokte Nab och Pencroff de fern liken, hvilka redan voro stela af dodskylan.

Pa dem kunde icke upptackas nagot spar af sar.

Det enda, Pencroff efter en noggrann undersokning kunde upptiicka, var i pannan pa den ena, i brostet pa den andra, i ryggen pa den tredje, i axeln pa den fjerde en Men rod prick, ett slags knappt synlig kontusion, men hvars tillkomst det var omojligt att forklara.

— Der ar det de blifvit triiffade ! — sade Cyrus Smith.

— Men med hvad slags vapen? — utbrast korrespondenten.

— Ett ogonblickligt dodande, hvars hemlighet vi inte kiinna!

— Och hvem har dodat dem? — fragade Pencroff.

— Den, som skipar rattvisa pa denna 6, — svarade Cyrus Smith, — den, som fort er hit, Ayrton, den, hvars inflytande iinnu en gang uppenbarat sig, den, som for oss gor, hvad vi sjelfva inte kunna gora, och som, sedan han gjort det, undflyr oss.

— Latom oss da uppsoka honom ! — utropade Pencroff.

— Ja, latom oss uppsoka honom, — svarade Cyrus Smith, — men den ofverlagsna varelse, som gor sadana underverk, skola vi sakert inte finna, forr an det behagar honom att kalla oss till sig!

Detta osynliga beskydd, hvilket reducerade till intet deras egen handlingsformaga, pa samma gang retade och rorde ingenioren. Den relativa underlagsenhet, det konstaterade, var af det slag, hvaraf en stolt sjal kan kiinna sig sarad. Ett adelmod, som utofvas sa, att det gackar hvarje forsok af erkanslan att fa yttra sig, for-