Sida 726
Sextionde kapitlet
720
DEN HEMLIGHETSFULLA ON
■
Alia nybyggama, hvilkas armar togos i ansprak af Pencroflf, atervande mi till skeppsvarfvet, och man arbetade oafbrutet under hela den 3 Januari, utan att egna nagon uppmarksamhet at vulkanen, hvilken dessutom icke kunde ses fran stranden nedanfor Granite-House. Men en eller tva ganger tillkannagafvo stora skuggor, som beslojade solen, hvilken beskref sin dagliga bage pa en utomordentligt klar himmel, att ett tjockt rokmoln passerade mellan dess skifva och on. Den fran liafvet blasande vinden bortforde alia dessa rokmoln &t vester. Cyrus Smith och Gideon Spilett markte mycket val dessa ofvergaende formorkelser och samtalade flera ganger om do framsteg, det vulkaniska fenomenet tydligen gjorde men arbetet afbrots icke. Det var dessutom af stort intresse, sedt fran alia synpunkter, att man fick fartyget fjirdigt pa mojligast korta tid. Med hanseende till inojligen uppstaende eventualiteter skulle nybyggarnas sakerhot derigenom blott blifva annu mera betryggad. Hvem kunde veta, om icke detta fartyg en dag skulle blifva deras enda tillflykt?
Sedan man atit qvallsvard, begafvo sig Cyrus Smith, Gideon Spilett och Harbert ater upp pa Stora Utsigtsplatan. Det var redan natt, och morkret borde til lata nybyggarna att urskilja, om med angorna och roken ofvan kratermynningen blandade sig antingen lagor eller ur vulkanen uppkastade glodande amnen.
— Kratern star i Ijusan laga! — utropade Harbert, hvilken, vigare an sina kamrater, hunnit forst upp pa platan.
Franklin-berget, dit afstandet var omkring sex mil, liknade nu en jettelik fackla, i hvars spets slingrade sig om hvarandra nagra rokiga lagor. Kanske voro de blandade med sa mycken rok, sa mycket slagg och aska, att deras slirdeles forsvagade sken trots nattens morker ej kunde gcira sig gallande. Men ett slags matt rodt skimmer utbredde sig ofver on och lat de narmaste skogspar-
Källa: Internet Archive ·