Sida 21
2. Revolutionen utbryter
FRANSKA REVOLUTIONEN. 21
klasser. Nöjet att jaga hade, som vi förut sagt, varit adelns enskilda förmån, det skulle hädanefter blifva allas. Offentliga embeten hade varit en marknadsvara, de skulle nu blifva förtroendeposter. Presternas tionde försvann på samma gång. Adelsmännens monopol p& domarekallen likaledes Ingen tjenstskyldighet förde fattige längre! Frankrike skulle blifva fritt och alla embeten, så inom staten som kyrkan, öppna och tillgängliga för alla fransmän.
Ännu hade dock ingenting gjorts att afvända den fara, som hade sammankallat de tre stånden och sedermera ledt till bildandet af konventet, som folkrepresentanternas församling kallades. Denna fara — statsbankrutten — hade i stället med hvarje dag antagit en allt farligare form. Men en utväg fanns nu, som icke funnits förr. Kyrkegendomen, i värde uppgående till omkring 1,(500,000,000 svenska kronor eller $400,000,- 000, motsvarande värdet af en tredjedel af den franska jorden, togs i beslag.
De andra europeiska rikenas monarker kunde icke likgiltigt åse denna våldsamma republikanska rörelse i Frankrike, Den derstädes störtade tronen kunde lätt draga andra med, den i Frankrike tända revolutionslågan sprida sig till de andra folken. Särskildt intresserad i saken kände sig den österrikiske kejsaren ("den franske monarkens svåger) samt konungen af Preussen. De franska insurgenterna gjorde emellertid ingenting för att afvända den möjliga faran af en europeisk intervention. De trotsade den. De förklarade sig fiender till hvarje land och folk, som föredrog tronen och adeln, och de lofvade hjelp och understöd åt alla, som i likhet med dem sjelfva, reste sig för att slå sig fria.
Sommaren 1792 sågs hertigen af Brunswick i spetsen för 140^000 j)reussare och österrikare på väg till Paris för att återställa den gamla ordningen, och i denna armés sjDår tågade tusentals förr till Tyskland flyktade franske adelsmän, som nu ville taga tillfället i akt och återförskaffa sig sina forna gods och privilegier. Det ena fästet efter det andra föll för den framtågande tyska hären, och snart föll det sista — Verdun, icke långt från Paris. Under denna hertigens anmarsch mot den franska hufvudstaden hade insurgenterna der
Källa: Internet Archive ·