Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

FRANKRIKES OCH TYSKLANDS SOCIALISTER. 645

ligen vara oförenligt med Guds och naturens lagar att den ene skall ega tio, hundra, tusen gånger mer än han behöfver för att föra ett elegant lif, medan den andre svälter och lider, ehuru han både arbetar och försakar. Detta var icke en sentimental tanke hos honom; han ansåg den såsom en vetenskaplig sanning. Detta "system", som tillåter att den ene får, utan att sjelf draga ett enda strå t411 den gemensamma stacken, ega hvad tusen andra, som slita och arbeta, sakna men behöfva, år ett afskyvärdt förhållande, sade han. Detta är ju sant.

Men Proudhon begick en oförsigtighet, när han utslungade satsen: "Dieu c'est le mal!" (Gud är det onda). Socialisternas fiender hafva alltid anfört denna sats som ett bevis på att socialisterna äro hädare och gudsförnekare. Han menade (hvilket framgår af sammanhanget), att den Gud, som de bigotta katolska presterna målat, är ett ondt, emedan desse prester (och äfven andra) alltid försökt att med ett gudsbegrepp, som måste vara sjelfva motsatsen till det rätta, försvara de sociala orättvisorna såsom af den Högste förordnade. Proudhons lära kan hopsummeras i följande tio teser, hvilka också kunna anses såsom socialismens tio budord:

1. Samhällsmedlemmen (individen) har rått att besitta, icke ega egendom. Att ega, det vill säga, oinskränkt disponera öfver egendom, ruinerar samhället genom den ojemlikhet, som deraf uppkommer.

2. Hvarje menniska har naturlig rätt till sysselsättning, hvilken rätt bestämmer besittningsrätten, ty alla måste lefva af den samfälda produkten; den ene får icke lefva på den andre.

3. Då arbetets frukter komma alla till del, försvinner egendomen genom bruket af densamma.

4. Emedan allt arbete kommer från de sammanlagda krafterna, måste också arbetets frukt vara gemensam och odelbar. Ännu tydligare: arbetet tillintetgör egendomsbegreppet.

5. Emedan hvarje arbetskraft, liksom hvarje arbetsverktyg, är samladt och gemensamt kapital, följer, att ojemnt förde-