Sida 89
Skogskyrkogården invigd.
Söndagen den 19 september invigdes Stockholms stads nya södra begravningsplats vid Enskede. Meningen hade varit att ärkebiskop Söderblom själv skulle ha förrättat den högtidliga akten, men då han på grund av biskopsinstallationen i Uppsala var förhindrad närvara höllsinvigningstaletistället av kyrkoherden i Katarina församling, d:r Axel Landquist, assisterad av kyrkoherdarna J. A. Eklund, V. Montell, E. Hallberg, J. Källander, Valdus Bengtson, Alfred Berglund och Ernst Klefbeck.
Högtidligheten övervars av representanter för stadens myndigheter, och i övrigt hade stora människomassor samlats.
Döpt barn odöpt, om dopet skett utan moderns vilja.
J. O. anhåller om konsistoriets rättelse.
En moder av mosaisk trosbekännelse födde ett barn utom äktenskapet, vilket sedermera efter överlämnandet till en fostermoder genom dennas åtgörande blev döpt av svensk statskyrkopräst. Då det är moderns önskan att barnet skall uppfostras i den mosaiska trosbekännelsen, får den felaktigt tillkomna dophandlingen icke stå hindrande i vägen, anser J. O. Intet torde hindra att barnet blir antecknat i den särskilda förteckningen över främmande trosbekännare inom vederbörande «församling «såsom mosaisk trosbekännare eller att anteckningen göres om att barnet blivit obehörigen döpt.
Själsnärvaro.
Enligt Avesta-Posten, blev en gammal organist i Grytnäs häromdagen hedrad genom att få ett gravbrev i present av kyrkogårdsnämnden. Organisten »mottog gåvan med rörelse och framförde ett tack för den välvilja kommunen vid flera tillfällen bevisat honom».
Ringerskor i Katarina kyrka, Stockholm.
25 år vid kyrkklockan.
Numer använder man sig av handkraft i endast tre Stockholmskyrkor, Katarina, Sofia och Riddarholmskyrkan. I Katarina kyrka brukar ringningen utföras av kvinnor. Ringerskorna äro numera nio till antalet.
Inte är det något lätt arbete precis förklarade fru Andersson, som firar 25-årsjubileum i år. På söndagarna går det ju an, då är det ju bara fem minuter, men vid begravningar och jordfästningar är det värre, ty då får man hålla på både en halvtimme och tre kvart och ibland ändå längre,
och någon avlösning förekommer inte.
Flagga för begravningsbruk i Maria.
Onsdagen den 3 november jordfästes i Maria kyrka stoftet av professorskan Agda Montelius. Hennes kista täcktes av den svenska flaggan, vilken i dag till mig överlämnats, av hennes make Oscar Montelius jämte följande skrivelse: »Till fullföljande av min hustrus skriftligen meddelade önskan får jag härmed till Maria församling överlämna den svenska flagga, som täckt hennes kista. Hennes önskan var nämligen att sedan flaggan använts skulle den överlämnas till Maria församling för att finnas tillgänglig för alla fattiga som därifrån skola begravas, i fall deras anhöriga skulle vilja använda den att breda över den bortgångnas kista, i likhet med vad som skedde med hennes.»
Maria den 9 november 1920.
K. A. Eklund.
Helbregdagörelse.
Ensajn Gustafsson, omtalad för att genom förbön ha botat en i 28 år lam kvinna, har gjort liknande saker förr. Han blev en gång ombedd att komma till en ofärdig kvinna i Jämtland — namn och ort uppges ej — som bar benskenor och gipskorsett och inte kunde flytta sig annat än med kryckor. Då han inte kunde komma till henne, på grund av det stora avståndet, bestämde han en viss timme då han tillsammans med andra troende skulle hålla förböner för henne. Det eftersträvade tillfrisknandet kom, så att hon kunde lägga bort både benskenor och gipskorsett och nu kan hjälpligt förflytta sig utan stöd. Hr Gustafsson lämnar följande förklaring: »Naturligtvis måste det vara stark ömsesidig tro».
39
Källa: Project Runeberg ·
