Sida 392
Harren ...
originel humor, väckt stor uppmärksamhet, såsom redaktör af tidningen "The californian". 1864 blef han sekreterare vid Förenta staternas myntverk i San Fransisco, och 1868 började han utgifva månadsskriften "The overland monthly", som hade en utomordentlig framgång, och i hvilken han publicerade de första af sina egendomligt spännande kaliforniska noveller, som af Ch. Dickens mottogos med de lifligaste förhoppningar. På våren 1871 lemnade han både redaktionen af sistnämnda tidning och en professur i literatur, som han beklädt vid högskolan i San Fransisco, samt bosatte sig i New York, egnande sig åt literär verksamhet. 1878 utnämndes han till konsul i Krefeld, hvarifrån han sedan förflyttats till Glasgow. Bland hans utgifna arbeten märkas: Condensed novels (1867; "Koncentrerade romaner", 1875); Poems (1870); Luck of Roaring Camp and other sketches (s. å.) East and west poems (1871); Poetical works (s. å.); Mrs Skagg's husbands (1872); Select poems (1874); Idyls of the foot hills (s. å.); romanen Gabriel Conroy (1876, öfvers. på svenska s. å.); Two men of Sandby Bar (1877, dramatiserad af honom sjelf; uppförd i Stockholm under namnet "Äfventyrarelif", 1877); Story of a mine (1878; "En grufhistoria", 1879) m. fl. I svensk öfversättning hafva utom de förut nämnda bl. a. utkommit 4 häften "Skizzer och berättelser" (1874--80) och romanen "Melissa" (1874). -- H. är en humorist af ädlaste slag, som i sina berättelser ur det kaliforniska nybyggarelifvet förstår att afvinna de råaste och tvetydigaste personer ett sant och lefvande intresse. Alldeles beundransvärda äro hans teckningar af barn, såväl de spädaste och oskyldigaste som de rent af förvildade, och det mäktiga inflytande de endast genom sin hjelplösa barndom utöfva på råa, utanför det ordnade samhällslifvets lagar och seder lefvande menniskor. Originel och poetisk i sina smärre skrifter, är han mindre lycklig i romanen.
Hartekamp. Se Haarlem.
Hartelius, Truls Johan, gymnast, f. i Hemmingsdynge socken i Malmöhus län d. 15 Febr. 1818, blef student i Lund 1840, med. licentiat 1857 och med. doktor 1858. Redan 1852 hade H. genomgått teoretisk och praktisk examen vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm och antogs s. å. till underlärare samt blef 1864 t. f. och 1865 ord. öfverlärare inom den medicinska afdelningen. 1862 förordnades han till ledamot af den af K. M:t nedsatta komitén för utarbetande af förslag till reglemente för Gymnastiska centralinstitutet samt till ordnande af den gymnastiska undervisningen i riket. H. har af trycket utgifvit åtskilliga större och mindre arbeten, bland hvilka må nämnas Linie- och estetisk gymnastik (1863), som i viss mån legat till grund för senare författares arbeten i samma ämne, Lärobok i menniskokroppens speciella anatomi (1867; 2:dra uppl. 1874), Lärobok i sjukgymnastik (1870), den första i sitt slag, och Hemgymnastik (1879; öfvers. till engelska och finska). Sedan 1874 utgifver han "Tidskrift i gymnastik". Om den gymnastiska sjukbehandlingen har H. inlagt stora förtjenster.
Hartenstein, stad och slott i konungariket Sachsen, kretsen Zwickau, vid Mulde. Omkr. 3,000 innev. Staden tillhör furstarna Schönburg-Hartenstein.
Hartford [-förd], hufvudstad i nord-amerikanska staten Connecticut, vid venstra stranden af floden Connecticut, på hvars andra sida ligger förstaden East H. 42,553 innev. (1880). Staden är säte för en rom.-katolsk biskop, har flere högre undervisningsanstalter, bl. a. Trinity college (grundadt 1823), ett teologiskt institut, en "grammarschool" (grundad 1655), ett institut för döfstumma (det äldsta i unionen, stiftadt 1816), en kinesisk skola (för omkr. 100 barn, som underhållas af kinesiska regeringen) samt många välgörenhetsinrättningar. H. drifver en liflig handel, som förmedlas genom floden samt flere jernvägslinier, och är ett af hufvudsätena för de amerikanska lifoch brandförsäkringsbolagen (18 bolag 1879). Siden-, bomulls- och yllemanufakturer, tillverkning af eggjern etc.; mest bekant är Colts stora revolveriabrik. -- Staden anlades 1635 och blef 1785 statens hufvudstad.
Hartig. 1. Georg Ludwig H., tysk forstman, f. 1764, hade tjenstgjort på flere ställen såsom forstmästare, innan han 1811 såsom oberlandforstmeister och statsråd öfvertog ledningen af det preussiska forstväsendet, som, dittills försummadt, genom honom erhöll en förträfflig organisation. Död 1837. De vigtigaste af H:s arbeten äro Anweisung zur holzzucht für förster (1791; 8:de uppl. 1818), Anweisiwg zur taxation und beschreibung der forsten (1795; 4:de uppl. 1819), Lehrbuch für förster 1808; 11:te uppl. 1877) och Lehrbuch für jäger (1811; 10:de uppl. 1877). Han utgaf 1806--08 "Journal für das forst-, jagd- und fischereiwesen" samt 1816--20, 1822 och 1826 "Forst- und jagdarchiv von und für Preussen". -- 2. Theodor H., forstman och naturforskare, den föregåendes son, f. 1805, var 1835-- 38 e. o. professor i Berlin och blef 1838 forstrath och professor i forstvetenskap i Braunschweig. Bland hans skrifter märkas Vollständige naturgeschichte der forstlichen kulturpflanzen Deutschlands (1840--51), Jahresberichte über die fortschritte der forstwissenschaft und der forstlichen naturkunde 1836--37 (1837--39), System und anleitung zum studium der forstwirtschaftslehre (1858) och Anatomie und physiologie der holzpflanzen (1878).
Har-timjan l. Harmynta, Calamintha acinos (L.) Clairv., bot., en till nat. fam. Labiatae Juss, kl. Didynamia L. hörande liten, lågväxt ört med små, rödaktiga, läppformiga blommor i talrika kransar, närmade till ett glest ax. Blomfodret på undre sidan bukigt, böjdt uppåt. Allmän på backar, klippor, torra ställen. Örten, fordom officinel under namnet Herba acinos l. clinopodii minoris, nyttjades såsom ett aromatiskt medel. O. T. S.
Hartington [-tön], Spencer Compton Cavendish, marquis of, engelsk statsman, f. 1833, blef 1857 medlem af underhuset och gjorde sig bekant genom det misstroendevotum, som underhuset på hans förslag 1859 uttalade mot lord Derbys
Källa: Project Runeberg ·
