Sida 156
drifna fläktar, af hvilka den ena infläktar frisk och den andra utsuger skämd luft. Den inpumpade friska luften kan genom kaloriferer vintertiden uppvärmas, innan den införes i de särskilda rummen.
Utan dessa hjälpmedel från den nyaste ingeniörskonsten och denna af professor Curman och arkitekterna med öfriga biträden i stort och smått uttänkta anordning skulle denna helsovårdsanstalt icke kunna uppfylla sitt höga ändamål. Nu gör hon det på ett fullt tillfredsställande sätt och hon lemnar sin upphofsman tillfälle att praktiskt tillämpa hvad han förnämligast anser vara en sådan inrättnings hufvuduppgift. Det är i synnerhet två vigtiga nyheter i badning, som hos oss införts redan genom upprättandet af badhuset vid Malmtorgsgatan. De äro det s. k. romerskt-turkiska badet och den förbättrade formen af finska ångbadstugan. Det förra är ett ytterligt tort och hett luftbad, anordnadt efter mönstret af det antika romerska badet, sådant det fortlefvat i österlandet, med dess strängt skilda badlokaler af olika värme och fuktighet, dess tepidarium, caldarium, sudatorium, lavacrum och frigidarium.
Det är egentligen en entusiastisk irländare, David Urquhart, som har förtjänsten af att, under slutet af 1850-talet, ha i vesterlandet bekantgjort det turkiska varmluftsbadets egendomliga teknik och konstruktur, medan en d:r Luther i Wittenberg under namn af »Römisch-irische Bäder» först infört denna badform, 1862, i Tyskland. Vid ett besök i Wittenberg hos denne ättling af den store doktor Mårten fick Carl Curman idén och planen till vårt första turkiska bad med dess österländska användningssätt, dess »massage» och »shamponering». De konstruktiva anordningarna för uppvärmning och ventilering o. s. v. gjordes i smått efter det bekanta, storartade Hammams vid Jermingstreet i London.
Hvad åter beträffar den finska badstugan, som äfven hos oss i århundraden åtnjutit det största nationela anseende, så torde ock den vara en kvarlefva från den romerskt-grekiska odlingen, hvilken kommit till oss på annan väg och därunder undergått betydande förändring. Den hade så småningom dels förfallit till ett det simplaste ång- och imbad af ganska hälsovidrig beskaffenhet, dels kvarstått på en alt för primitiv ståndpunkt för att kunna motsvara nutidens äfven måttligaste fordringar, hvarför den kräfde en väsentlig förändring. En sådan försöktes i det nya badhuset vid Malmtorgsgatan, där man, med bibehållande af dess ursprungliga grundkaraktär af fuktigt varmluftsbad med växlande värme genom trappformig fördelning af badlafvarne, införde en enkel och rationel konstruktion för ständig uppvärmning och ventilering samt reglering af fuktigheten, med rymliga bassänger, duscher, m. m., och således möjliggjorde att detta nyttiga