Sida 189
IX.
När Stockholm väljer riksdagsmän.
Det är i juli, kanske till och med i augusti, och ännu talar ingen om valet till Andra kammaren, hvilket skall ega rum på hösten. Ännu är »hela Stockholm» på landet. Endast undantagsvis spörjer hr A., som träffar hr B. på ångbåten, om han hört något om de stundande riksdagsvalen, men det har hr B. alls icke hört och han försäkrar, att det ännu är »långt dit». Det medger hr A. och börjar tala om spanmålsprisen och kaffenoteringarna, om huru ovanligt stora abborrar han metat ute på grundet samt försäkrar sig ha hört, att man skulle ha mycket roligt i år vid Lysekil och att det vore fråga om, att Stockholms stad skulle expropriera åtskilliga kojor i kvarteret Skallmejblåsaren mindre, hvilka ämnen så intressera herrarne om bord, att de dryfta alla i samband dermed stående möjligheter och omöjligheter, men als icke tänka på riksdagsvalen.
Först sedan »hela Stockholm» återvändt till stadslifvet, och »Sällskapet» ej längre befolkas af endast gräsenklings-middagsgäster samt ohjälplige ungkarlar, sedan östra allén börjat antaga ett mera civiliseradt utseende med gula löf och gamla lustvandrare, hvilka göra nyhetsmarknaden lifligare, först sedan Stockholm åter är Stockholm med långa aftnar och elektriska ljusströmmar bland gaslågorna, nämner en och annan ordet val. Ännu är det dock endast spridda uttryck, knapt några meningar. Ingen har ännu tagit ledningen.
I borgareståndets tid och första året efter det nya riksdagsskickets införande hände det, att en påpasslig medborgare kunde uträtta ofantligt mycket. Han meddelade sig med någon god vän och frågade honom, om han ej tyckte, att de och de af deras närmaste vänner vore lämplige till riksdagsmän. Den gode vännen hade kanske aldrig