Sida 355
XVII.
I kungl. biblioteket.
Bibliotekets portar öppnas. Klockan slår tio i Ladugårdslandskyrkan. Det är redan lifligt i Humlegården. Doktorerne komma rännande med fart, de som skola hjälpa de vetgiriga stockholmarne till bibehållande af andlig hälsa och öka deras intellektuella lifskrafter. Dr Bagge kommer från öster, dr Beijer söderifrån, och längst väster ut dyker dr Bergström upp. Doktorerne Lundstedt och Geete äro visst redan på platsen, och dr Wieselgren infinner sig nog snart. Där är också amanuensen Dahlgren och hela den öfriga fakulteten. Alla skynda de in i bibliotekspalatset för att tjäna den allmänna bildningen och räcka en hjälpsam hand åt den lärda forskningen.
Vaktmästarne ha för länge sedan öppnat och ordnat. En af dem står i förrummet och tager emot öfverplaggen hvilka icke få följa med in i helgedomen, utan läsas in i stora riksskåp. Kunderna låta icke vänta på sig. De som komma så här tidigt äro alla kunder, sådana som ofta infinna sig, somliga hvar enda dag, månad efter månad, kanske år efter år, flitiga forskare, trägna arbetare inom det ena eller det andra af vetenskapens eller literaturens områden. De kasta vanligtvis icke ens en blick in i förevisningssalen som öppnar sig midt för ingången i förrummet och så här tidigt på dagen är folktom och i morgonplagg, d. v. s. med öfverdrag öfver de sju stora borden med de tjuguåtta stora lådorna med de mellan tre och fyra hundra värdefulla handskrifterna på mångahanda språk, rara boktrycken från gamla tider, utmärkta bokbanden från olika åldrar och land, profven af berömda personers skrift o. s. v.
Kunden skrifver in sitt namn i besökboken och inträder i läsesalen. Det är ett mycket stort rum, men också ett gladt rum med
