Sida 356
utsigt åt öfre delen af Humlegården. Linné har man midt för sig. År 1887 skildes genom ett par glasdörrar läsesalen från den del däraf som användes till expeditionsrum, hvilken således förändrades till ett rum för sig, men med omedelbar förbindelse med själfva salen.
Det är högt i taket, och en behaglig värmegrad hela året igenom, väl vädradt, väl ordnadt med stolar och bord på tillräckligt afstånd från hvarandra, inbjudande till läsning och forskning.
Man söker ut åt sig en af platserna vid de fyratio borden, slår sig ned på den utvalda platsen, där man är alldeles för sig själf, antecknar på en af de rekvisitionsblanketter som finnas på hvarje plats och ha platsens nummer hvilka böcker man önskar, och låter en af de alltid tjänstvillige och uppmärksamme vaktmästarne bära rekvisitionen till utlemningsdisken, inom hvilken ett par af bibliotekets tjänstemän hela förmiddagen håller sig till de besökandes förfogande och bistår dem med upplysningar på mångahanda sätt.
Kungl. biblioteket.
Är man osäker, om det är i den eller den boken man skall finna hvad man söker, hjälper bibliotekstjänstemannen i de allra flesta fall till rätta. Visar rekvisitionslappen en kanske djup okunnighet, ger detta aldrig tjänstemannen anledning till åtlöje. Han drager icke ens på munnen och ännu mindre tillåter han sig att göra sig högljudt lustig på okunnighetens bekostnad.
På det mest granlaga sätt ställer han saken till rätta och leder den okunnige på riktigt spår. Det är icke alltid bildningens blomma som infinner sig för att anlita biblioteket, men tjänstemännen äro lika uppmärksamma och välvilliga mot alla och glömma icke, att de äro där för att betjäna hvar och en af de besökande.
Tjänstemännens tålamod sättes ofta på svåraste prof utan att tröttas, icke ens då de besökande plåga dem med de mest öfverraskande spörsmål som icke ha det ringaste med biblioteket att göra. Så händer det, att personer hos dessa tjänstemän söka upplysning i juridiska och ekonomiska frågor, likaväl som i tolkande af svårlästa handstilar. En gång infann sig vid lånedisken en man och frågade,