Sida 329
XIV.
En kunglig bal.
Ett tusen åtta hundra vanliga människor och fem hundra löjtnanter — sade grefve ***, då han talade om de inbjudna till senaste »kungabalen». Han räknade icke för högt, snarare för lågt, ty bjudningskorten lära verkligen ha varit två tusen fyra hundra. Det är ej obetydligt, men till staden Paris’ bal 1888 i Hôtel de Ville voro tolf tusen bjudningar utfärdade, och den balen var icke kunglig. Emellertid kan man ha roligt och finna det präktigt äfven bland 2,400, i synnerhet då det är i Stockholms slott, kändt för utmärkta anordningar och stor gästfrihet.
Kungabalen gifves nu alltid den 21 januari, Oskar II:s födelsedag, gafs förut en tid på Karlsdagen, en annan på Oskarsdagen och ännu längre tillbaka också på Karlsdagen, och har ständigt tilltagit i glans, är kanske nu mera ej alldeles så uteslutande förnäm, enär äfven det borgerliga, att ej säga det rent folkliga elementet finnes där i icke ringa mån företrädt, men därför ej mindre lysande, med icke färre både vackra och högättade damer eller åt minstone ettdera slaget, ej mindre präktiga och dyrbara toaletter, ej ringare antal granna uniformer med skimrande stjärnor och band, icke mindre lifliga valser och als ej trögare fransäser med den obligata balkonversationen.
Alla människor önska få vara med på kungabalen. Den som en gång varit nog lycklig att erhålla ett bjudningskort kan, så vida han ej bär sig riktigt illa åt, vara tämligen säker på att få komma med på alla följande kungabaler så länge han lefver, ty står namnet på listan en gång; får det nog stå kvar. Men det händer, att den som ej förr varit med och är angelägen att se huru det går till själf gör en liten påstötning och allra underdånigast låter förstå, att han