Sida 379
XIX.
Bland vetenskapsmän.
Det saknas icke, såsom vi nu visat, böcker i våra dagars Stockholm, och på boksynta personer är ej häller brist. Stilla lärde och flitiga forskare frukta icke att lefva i en bullrande hufvudstad. Så samlas tio gånger om året i ett palats vid en af Stockholms lifligaste gator vårt förnämsta vetenskapliga samfund som äfven är ett af Europas lärdaste sällskap, och det samfundets medlemmar lefva och verka daglig dags midt bland alla dem som ha endast det materiela förvärfvet eller det flyktiga nöjet till sträfvan.
Omkring ett stort bord i ett stort rum, en trappa upp i hörnet af Drottninggatan och Kammakaregatan, sitta på den andre onsdagsaftonen i hvarje månad, med undantag af juli och augusti, tjugu eller tretio till större delen öfver medelåldern komne män. Det enkla, men behagliga rummet ser rätt nutidsaktigt ut med sina röda gardiner och sin brüsselmatta, men från väggarne blicka gamle mäns bilder i till större delen förra århundradets drägter, och på några fotställningar stå byster af dylika föregångare. Bland porträtten finner man många af stort intresse, t. ex. tre af Linné, bland hvilka ett måladt af Roslin. Porträttet af Berzelius är måladt af O. Södermark, under glas i en fristående pulpet vid ena väggen glänser, mot svart botten, en storartad lagerkrans af silfver egnad åt Berzelii minne och skänkt 1848 af Tysklands farmaceuter.
Det är vetenskapsakademiens sessionssal. Många män med verldsrykte sitta vid det stora bordet, Nordenskiöld, Edlund, Gyldén