Sida 212
Den nyss nämde delen af Norrmalm jämte Helgeandsholmen tillhöra i kommunalt afseende stadens andra och tredje rotar, men i ecklesiastikt, hvilka i Stockholm ha mycket gemensamt och ofta sammanblandas, Klara församling och har sin territorial-gudstjänstlokal i Klara kyrka. Församlingen är regalt pastorat, hvilket under olika tider innehafts af många framstående prestmän. Efter ordensbiskopen och öfverhofpredikanten Th. F. Grafströms frånfälle 1883, utnämdes hofpredikanten K. G. Ljungman 1884 till kyrkoherde och gjorde sig mycket omtyckt både såsom predikant, enskild prest och ledare af församlingens angelägenheter, meu afled redan 1886. Nu är C. A. E. Strandeli kyrkoherde. Lön 10,403 kr. Klara församling har två komministrar. Lön 4,700 kr.
K. G. Ljungman.
***
Stockholms tredje församling efter den gamla, ännu officielt iakttagna ordningen är S:t Jakobs, sydöstra delen af Norrmalm, i äldre tider äfven kallad Östermalm, hvilket visar, att stadsdelars uppkallande efter väderstrecken icke är någon tillförlitlig benämning för framtiden. Med S:t Jakobs är S:t Johannis förenad, sedan den sist nämda förut varit samt i en ej aflägsen framtid sannolikt åter varder själfständig. Nu bilda de två församlingarna Stockholms sjunde och åttonde rotar.
Sammanlagdt ega de två förenade församlingarna en ytvidd af 156 hektar och en folkmängd vid 1887 års slut af öfver 26,000 personer, hvilket sedan 1880 är en tillökning af öfver 5,000, som i synnerhet faller på Johannis församling.
Jakobs första kyrka ansågs vara uppförd redan på 1300-talet och nedrefs på Gustaf I:s befallning för att icke lemna skydd åt en belägrande fiende. Den n. v. kyrkan började byggas under Johan III:s tid, fastän hon icke fullbordades förr än 1643. Tornet var då försedt med hög spira, men antändes af åskan och nedbrann 1723 jämte två mindre torn. Det nu varande tornet uppfördes på 1730-talet.
A. E. Bergman.
De två församlingarna utgöra ett regalt pastorat, hvars innehafvare sedan 1882 är hofpredikanten, d:r A. E. Bergman. Komministrarne
