Sida 215
Kungsholms församling omfattar stadens fjärde och sjuttonde rotar samt upptager hela Kungsholmslandet ända ut till Tranebärgsbro och dess utom ett litet hörn (f. d. Blekholmen) af Norrmalm. Ytvidden uppgår till 374 hektar, och folkmängden utgör något öfver 22,000 personer ifrån att vid årtiondets ingång ha varit icke fullt 14,000, således en tillökning på 1880-talet af minst 50 procent. År 1855 voro blott 3,639 personer mantalsskrifna i Kungsholms församling.
Munkliderne eller Munklägret, utmarker till stadens kloster och Helgeands-hus, indrogs jämte andra klostergods till staten af Gustaf I, men 1644 och ytterligare 1647 donerades holmen till Stockholms stad, hvarefter den började bebyggas. Traktens få invånare hade först hört till Solna församling, sedan jämte denna till Storkyrkan, hvarifrån Solna dock åter söndrades, och 1643 lades Munklägret under Klara. Men då befolkningen tillväxte, skulle där bildas en egen församling med kyrka, och tillsvidare hölls från 1672 gudstjänst i en äfven till skola upplåten träbyggnad, hvilken förut begagnats till klädesfabrik och som låg vid hörnet af Handtverkaregatan och n. v. kyrkogården. Den förste kyrkoherden var magister Jakob Lille. Vid den tiden fick holmen namn af Kungsholmen, hvilket ej ens i vår tid ändrats till Västermalm, enär stadsfullmäktige icke vågat förgripa sig på denna historiska benämning. Den tillfälliga träkyrkan nedbrann 1679 och ersattes af ett annat trähus vid Handtverkaregatan. Redan 1673 hade dock grunden lagts till en kyrkobyggnad af tegel efter arkitekten Matthias Spihlers ritning, men först 1688 var denna färdig till invigning, hvilken egde rum på första adventssöndagen, och lät Karl XI då uppkalla kyrkan efter sin »huldrika gemål» Ulrika Eleonora. Kyrkoherde var då Nicolaus Anberg, förut pastor vid Finska församlingen. Kyrkan var dock täckt endast med ett brädtak och täcktes 1755 med järnbleck, men 1757 var kyrkhvalfvet färdigt. Först 1809 företogs ombyggnaden och fullbordades året därpå, men tornet var ej riktigt i ordning förr än 1813, då det på Kristi himmelsfärdsdag invigdes.
Äfven Kungsholms församling är ett regalt pastorat. Den nu varande kyrkoherden är hofpredikanten E. M. Schultzberg, tillika regementspastor vid lifregementets dragoner och predikant vid Serafimerlasarettet, hvilken i ett fjärdedels århundrade innehaft sin befattning såsom kyrkoherde. Församlingen har, oaktadt sin stora folkmängd, endast en komminister, således blott två ordinarie prester, samt en pastorsadjunkt. Kyrkoherdelönen är 5,330 kr. Komministerns 3,100.
E. M. Schultzberg.
***
Näst i ordningen följer den andra af de två icke-territoriela församlingarna, hvilkas kyrkoherdar äro ledamöter af stadskonsistoriet, nämligen den Finska.
