Nya Stockholm

och starka band med smakfull utstyrsel till det öfverraskande priset af 10 öre stycket — ett vackert bevis på välvilja för folkupplysningen.

Liksom på boklådor och vanliga lånbibliotek, är Södermalm fattigt på äfven församlingars bokförråd. Katarina har, såsom nämdt är, icke något als, och Maria eger ett mycket dåligt, omkring ett par hundra band i eländigt tillstånd, till stor del ofullständiga exemplar och arbeten utan slut, hvilka alla förvaras i ett litet skåp i en vrå uti ett af lärorummen i folkskolehuset vid Timmermansgatan. Ingen anlitar biblioteket, men hvarje lördagsmiddag träffas bokförvaltaren, en gammal skollärare, troget på sin post, i fall den underbara händelsen skulle inträffa, att någon skulle infinna sig och vilja låna en bok.

***

Långt upp på Regeringsgatan, i Jakobs allmänna läroverks hus, finner man ett särskildt bibliotek som helt och hållet tillhör nya Stockholm. I en tämligen stor sal med enkel utrustning sitta vanligtvis alla hälgfria tisdags, onsdags, torsdags och fredags aftnar åtskilliga personer omkring ett stort bord, lastadt med nyutkomna böcker och tidskrifter. Öfver bordet hänger dr Sohlbergs himmelsglob, och salens väggar äro klädda med fylda bokhyllor. Det är Pedagogiska biblioteket i Stockholm, en ganska treflig läsesalong, men äfven lånbibliotek, och det utan någon afgift.

»I fall ni ej är alt för stor bokföraktare eller alt för oförnöjsam i fråga om literatur, så torde ni», säger Fridtjuv Berg i sina i tidskriften Vor ungdom införda skolbref, och vi instämma med honom, »här kunna tillbringa ett par lediga aftontimmar på ett ganska behagligt sätt.»

Man behöfver icke vara särskildt intresserad för pedagogiska ämnen, ty i denna boksamling finnes mycket annat än skolsaker. Hufvudafdelningarna äro dock pedagogiska. Den första är en »preparationsafdelning» som tillgodoser behofvet hos dem hvilka önska använda biblioteket vid förberedelserna till sina lektioner. Den andra hufvudafdelningen innehåller skolböcker, hvilkas omfångsrikaste del utgöres af de svenska, och den tredje, bibliotekets egentliga kärna, avser att inrymma den inhemska pedagogiska och metodiska literaturen samt åt minstone de mest representativa inom den utländska.

Grundläggandet af pedagogiska biblioteket är ett bland de glädjande bevisen på det själfständiga pedagogiska lif som hos oss håller på att spira upp. Hedern af att ha bragt saken till verkställighet tillhör Stockholms läraresällskap, inom hvars styrelse dr N. G. V. Lagerstedt i början af 1883 framlade förslag i detta syfte. I slutet af samma år utsände nämda styrelse anteckningslistor till