Nya Stockholm

sina rena linier och sin massverkan, utan tillägg af sådana ögat bedårande detalj ornament, som icke utgöra något väsentligt i byggnaden. Det hela gör intryck af lugn och fasthet.

P. A. Norstedt & Söners tryckeri.

Huset består af en jordvåning och fyra våningar med ytor af tegel från Berlin samt med formadt cement från Selander & Bergström i Stockholm för jord- och bottenvåningarna, fönsterinfattningar och listverk. Taktäckningen är på sjelfva huset af skiffer och på tornet, som bryter den långa linien norr ut, af koppar. Byggmästare är samme A. G. Janson som uppfört Skandias hus.

När man ser det borgmässigt väldiga i denna byggnad och jemför detta med den lätta och behagliga tonen i badhuset vid Stureplan, en erinran om Venezias bästa arkitektur, samt vet att båda dessa hvarandra så olika byggnadsverk utgått från samme arkitekt, M. Isæus, finner man att vårt årtionde lyckligtvis eger byggkonstnärer här i landet, hvilka förmå skapa i fri konstnärlig anda på ett sätt som fullt motsvarar olika fordringar.

Magnus Isæus.

På Riddarholmen uppföres ock en offentlig byggnad för riksarkivet, men den är då detta skrifves endast i sin början. Arkitekt är A. Nyström. Platsen är på riksarkivets n. v. tomt, den forna Stenbockska.

Under det sta’n med de nu nämda undantagen ser på åttiotalet ut ungefär som under närmast föregående årtionden, äro alla andra delar af Stockholm betydligt förändrade. Detta gäller dock hufvudsakligen de yttre delarne. I de närmare medelpunkten belägna höra nybyggnader till undantagen. Drottninggatan t. ex. har ej många nya hus, och de gamla äro af föga arkitektoniskt värde. Hon tillhör de handelsgator som utmärka sig i synnerhet genom utställningarna i bodfönstren. Det är dessa fönster som draga uppmärksamheten till sig. Höjer blicken sig till en öfre våning, är det numera också där utställning i fönstren. Den gamla aristokratiska gatan, hvilken länge ansågs såsom den förnäma stockholmsverldens uteslutande hemvist, är nu i främsta rummet en butikgata,