Sida 45
järnvägar och det icke obetydliga, i »Rohbau» uppförda Centraltryckeriets hus, bägge äldre än åttiotalet.
Från vårt årtionde äro däremot de två husen mellan Stora och Lilla Vattugatan. Det norra är bygdt efter Ludvig Petersons ritning, det södra efter Isæus & Sandahls, bägge i olika stil vackra prof på god byggnadskonst. Det förra har också en efter August Lindegrens ritningar smakfullt dekorerad förstuga; det senare har af C. Grabow försetts med i och för sig vackra målningar i pompejansk stil, hvilka dock kanske icke äro fullt lämpliga på yttersidan af ett hus i norden.
När Vasagatan kommer att fortsättas genom en uppfartsväg till Vasastaden, får icke blott gatan, utan hela den nämda, mycket stora stadsdelen större betydelse än nu. Vasastaden är ännu en aflägsen och afskild del af Stockholm, men genom sitt höga läge otvifvelaktigt en af de friskaste. Dess breda och snygga, men genom arkitekturen i sina hus icke just mycket tilltalande gator äro ännu i slutet af åttiotalet ej synnerligt lifliga.
Hvad som i den stadsdelen i synnerhet förtjänar omnämnas äro de för den tarfligare medelklassen uppförda byggnader med lägenheter af tre rum och kök i byggnadskomplexer med faststäld form, dels med hus bygda i form af ett T, dels genom flyglar som ligga rygg mot rygg och lemna öppet gårdsrum. Sådana byggnader finner man vid Dala-, Västmanna- och Observatoriegatorna. Till den stadsdelen hör ock det nya folkskolehuset vid Karlbärgs vägen, f. d. Karlbärgs allé.
***
Mellan det nya Norrmalm, den vidsträckta Vasastaden, i Stockholms nordvästra del, och det nya Ladugårdslandet eller Östermalm i nordost är dels på Brunkebärgsåsen, dels i sumptrakten nedanför mycket bygdt på åttiotalet. Äfven denna trakt kan sägas vara till stor del omskapad. Först och främst får Johannis församling en ny och vacker kyrka, hvars arkitekt, den unge konstnären C. Möller, förstår att på tempelbyggnaden tillämpa de fördelar som vår nyaste byggnadskonst erbjuder. Bak om kyrkan, på en höjd som i förra århundradet upptogs af det »Egerströmska plantaget» och äfven kallades »Olyckan» efter en där belägen och under det namnet känd kvarn, ännu för ej länge sedan bebygd med usla kojor, resa sig nu flera stora, sundt och fritt belägna hus som tillhöra kommendörkaptenen C. E. de Champs m. fl.