Sida 531
brokigt vimmel och all den färgrika gamman som lefver sitt sprittande lif i ungdomskretsar samt synnerligen i en krets af unga konstnärer och konstnärsämnen. Men »allvar och gamman trifvas väl till samman», säger ordspråket, och studierna lida icke af att studieidkarne någon gång slå sig lösa. Det är alltid någon af A. K. som kniper pris i akademien och sedan — har han hela lifvet för sig, reser kanske till Paris, sliter och knogar, är medlem af konstnärsförbundet, kommer hem igen, hyr sig en af Stockholms få konstatelierer, skapar konstverk och säljer kanske till konstföreningen eller lottar bort sina arbeten, har det aldrig fett, slår sig möjligtvis fram, men glömmer icke ungdomens glada dagar i A. K.