Sida 59
belysning. Elektrisk ringledning är uppsatt i nästan alla nya hus, och i åtskilliga fins äfven telefon.
Under sjutiotalet började Stockholm känna sig arsenikförgiftadt af tapeterna i sina rum, och tecken till sådan förgiftning visade sig äfven under detta årtionde. Tapeter kommo i onåd och förvisades från många hus. Väggarne oljemålades. Det är onekligen snyggare och kan vara prydligare, äfven stilfullare, ehuru det är något naket. Man tycktes, oberäknadt faran för förgiftning genom arsenikfärgade tapeter, finna tapeterna i allmänhet såsom ett oting och erinrade sig kanske, att de endast vore en vanslägtad afkomma i sista led af väggbeklädnad med gobelin och gyllenläder.
Under åttiotalets senare år ha tapeterna dock åter tagits till nåder. Stockholmaren vill gärna ha taflor på sina väggar, fastän det säges, att han sällan köper några, och tafvelspikar äro icke häller lämpliga på oljemålade väggar, heter det. Af denna eller annan orsak äro de oljemålade väggarne icke så vanliga som för några år sedan.
Golfven äro i de nya husens matsalar nu mera vanligtvis parketterade, ett godt framsteg framför de i mer än ett afseende otrefliga och olämpliga plankgolfven, men i de öfriga rummen blott af plank, emedan de då beklädas med mattor. I tarfligare våningar, där invånarne vanligtvis icke ha råd att bestå sig med mattor, äro golfven ofta ännu af dålig beskaffenhet.
I nästan alla hus af bättre slag ha fönsterna nu mera hela rutor, stundom af spegelglas. Fönsterrutornas storlek och beskaffenhet ha varit i en oupphörlig tillväxt under århundradet. Ifrån att vid det sammas början äfven i finare hus ha bestått i små, ofta blyinfattade rutor af knappt fem tums höjd, och ännu mindre bredd, utgöras de nu af präktiga glas af bort åt fyrtio decimaltums höjd och sexton tums bredd. Genom sådana rutor betraktar man verlden naturligtvis mycket friare.
Friare har således vår »syn på tingen» utvecklat sig, och bättre bo vi onekligen än i föregående årtionden, fastän åttiotalets början icke gjorde något godt i det afseendet. Detta gäller i synnerhet de tarfligare lägenheterna, hvilka ock äro de talrikaste. Småvåningar af två och tre rum äro de som mest tillkommit under åttiotalet. Så dåliga många af dessa än äro, kunna de dock i allmänhet föredragas framför kyffena i de nu till större delen försvunna kojorna. De nya husens bekvämligheter stå vida öfver hvad kojorna kunde bjuda på. Det är otvifvelaktigt de mindre bemedlade som mest vunnit på den utomordentliga byggnadsverksamheten under årtiondet.
*
