Sida 707
förmåga vid ledningen af en teknisk läroanstalt. Skolan har för öfrigt tjugufyra lärare, bland hvilka många mycket framstående inom olika grenar af tekniska kunskaper.
Det är länge sedan denna skola måste känna sig lycklig öfver att få ett statsanslag af 6,000 kr. Anslaget går nu till 86,500. Till sammans med detta anslag hade skolan under läsåret 1888—1889 en inkomst af 98,427 kr., som jämte en behållning från föregående året utgjorde något öfver 100,000 kr. Utgifterna gingo till 98,468 kr. Lärjungarnes skolafgifter utgjorde till sammans ej mer än 7,267 kr.
***
Bland sina bildningsanstalter eger Stockholm en som visst icke år ny — den är till och med några och femtio år gammal — men som framför många andra kan med stort skäl kallas en nutidsskola. Det är Stockholms borgareskola, hvilken har en minst lika vigtig uppgift som Arbetareinstitutet och hvars föreläsningar äro vida mera än Arbetareföreningens besökta af verkliga arbetare.
Stockholms första borgareskola inrättades 1836 af sällskapet »Redliga förbundet» och bestod då af en afdelning med en lärare och fyrtio lärjungar samt egde samband med Jakobs och Johannis handtverksskola. År 1841 upplöstes »Redliga förbundet», men ett särskildt sällskap bildades för att upprätthålla skolan, hvilken sedan dess fortgått själfständigt och redan 1867 bestod af tre afdelningar med mellan 5- och 600 lärjungar. Det är dock först på 1880-talet, som Borgareskolan utvecklat sig till en nutidsskola af verklig betydenhet.
Sällskapets för befrämjande af Stockholms borgareskola senaste stadgar äro af den 26 april 1886. Styrelsen består af dels 7 af sällskapet själft valda ledamöter, dels af dem som utses af församlingarnas skolråd, och inom sig väljer styrelsen skolans undervisningsråd, hvarjämte finnas inspekterande ledamöter.
Skolan har två afdelningar, och lärokurserna omfatta svenska, tyska och engelska språken, räkning, skönskrifning, frihandsteckning, geometri med linearritning, bokföring, kemi, fysik, astronomi, hälsolära, allmän historia och geografi.
Ett besök i någon af skolans nu mera många lokaler inom olika stadsdelar är af icke ringa intresse. Det fins kanske få undervisningsanstalter som erbjuda betraktaren en så säker och omedelbar inblick i arbetsklassens och den lägre medelklassens bildningssträfvan. Den lägre afdelningen är i detta fall den intressantaste. Här sitta på samma bänk och följa med samma ifver undervisningen både gamle män, nästan gubbar, och unge pojkar. Den enda åldersgräns som skolan uppdragit är, att de som skola inskrifvas såsom lärjungar icke få vara under 15 år. I en afdelning ha vi sett femtioåringar, och man har exempel på, att far och son deltagit i samma undervisning.
De kvinliga lärjungarna äro vanligtvis yngre. Det har dock händt, att en femtioårig kvinna låtit inskrifva sig, liksom det inträffar, att
