Sida 135
26 och 27. Sandby kyrkogård (Pl. XVI och Pl. XVII)
42. gärdslösa, bron vid kyrkan. 107
Inskriftens translitteration är alltså följande:
Øystæinn auk Sighwatr auk Aðhwatr létu ræisa stæin pænna auk bró pessa æftu Awe faður sinn góðan.
öfversättning: Östen och Sigvat och Advat läto resa denna sten och göra denna bro efter Ave, sin gode fader.
42. Gärdslösa, bron vid kyrkan.
Pl. XXVI. Fig. 42.
Litteratur: Rhezelius, Monumenta Runica, konceptet nr 26, utskriften n:r 11. — Peringskiölds Samlingar 8, xxxvin. — Frigelius, Handskrifna samlingar i Kalmar stiftsbibliotek. — L. 1299.
Rhezelius säger i konceptet om stenens plats: »Widh kyrkian i bron liger thenne afnötte Runflijsa», hvars längd i utskriften af annan hand angifves till 5 aln. 1 qv. (3,12 m.), hvilket ock öfverensstämmer med Peringskiölds skala, bredden 9 qv. (1,35 m.). Måtten äro i utskriften tillagda med blyerts af samma hand, som utomkring stenen på teckningen gjort en anteckning för att beriktiga läsningen af inskriftens början. Då detta beriktigande i det närmaste öfverensstämmer med Peringskiölds läsning, härröra dessa anteckningar kanske från denne. Frigelius säger: »Vid Gärdslösa kyrkia på södra sidan ligger en Runsten til bro öfver bäcken men är så afnött, att inga runor kunna läsas». Hilfeling, Resa 1797, text, s. 40 yttrar: Den Runstenen n:o 1058, som tilförene skolat finnas i Gärdslösa kyrko-lucka, finnes ej mera.
Det stycke af inskriften, som kunnat skönjas af Rhezelius och Peringskiöld, utgör en slinga tvärs öfver stenen med en krök i hvardera ändan. Inskriftens början är i konceptet |hlllH* i utskriften Kn+hT-H* •• De tillagda kännestrecknen äro skrifna med annat, mindre svart, brunaktigt bläck, och då Rhezelius tillfogar: »Synes intet mere af Runeskriften än hagwa | : id est hugga eller hacka : | sten etc», kan man sluta, att Rhezelius själf gjort tilläggen med annat bläck i utskriften. Dessa tillägg äro alltså icke att betrakta som en förbättring af läsningen i konceptet utan som en gissning om ursprungliga Jydelsen af denna läsning. Peringskiöld läser i stället þínsi • Staen •, hvilken läsning upptagits af L. 1299 och synes sannolik.
Prep. 'efter' är hos Rhezelius eftr, hos Peringskiöld iftir, utan att vi kunna afgöra hvilketdera är riktigt, det följande namnet öfverensstämmande Suini. Efter namnet följer hos Rhezelius |-Hhl, hos Peringskiöld |-HRJ> hvilken ristning möjligen kan utgöra släkt-skapsordet »broder», fast det af uppteckningen ser ut som ett ortnamn, föregånget af prep. »i».
Upptages sålunda Rhezelius' läsning af slutet men Peringskiölds af det föregående, har inskriften alltså varit följande:
- ÞI+HI • ht+t+ • \\n\w • hhi+i • i+ini -
5 10 15 20 25
Translitteration: — þinsi • staen • iftir • suini • iaiui —
5 10 15 20 25
Källa: Project Runeberg ·
